Igår hade mina elever temadag, Tema Stockholm. Egentligen är tanken att eleverna ska läsa Mina drömmars stad av Per-Anders Fogelström och sedan gå en promenad i bokens fotspår och svara på frågor utmed vägen. I år hann dock ingen klass läsa boken ( som för övrigt är ganska svårläst när man går i åttonde klass tror jag) men det finns ju ett stort värde i att eleverna får gå på platser i sin egen stad som de kanske aldrig ens skulle ha sett annars så vi utförde promenaden ändå. 
Eftersom det var ett tag sedan vårt arbetslag genomförde promenaden fick jag det hedervärda uppdraget att gå först och kontrollera att allting stämde. Det föll redan på punkt ett för där hade Stockholms stad mycket lägligt tagit bort informationsskylten som första frågan baserades på. Nu tycker ni kanske att vi är slarviga lärare som inte gick dagen innan eller så och korrigerade detta men vi hann helt enkelt inte. Det är helt sjukt egentligen hur pressade våra scheman är men nu ska jag inte börja mala om det för då blir det här ett tråkigt inlägg.
Det blev en jättetrevlig promenad med glada barn och fint väder. Det var bara fröken (undertecknad) som inte var lika glad när en annan lärare glatt ringde och meddelade att "nu är eleverna vid fråga nio säger de som har telefonkontakt med dem". Själv var jag vid fråga tolv och jag hade gått fort och säkert en halvtimma före första gruppen i alla fall. De måste ha fuskat eller sprungit, sa jag men la i alla fall benen på ryggen och knatade vidare, nu i raskare takt, runt Sofia kyrka och en massa små gränder bara för att upptäcka att jag hade kunnat fuska lite själv eftersom det ju där inte fanns några frågor alls...
Hursomhelst var det en väldigt vacker promenad. Det är så otroligt lugnt i dessa kvarter att man knappt fattar att man är i stan.Men jag kan också lätt föreställa mig hur det måste ha varit för den fattiga befolkningen att barfota släpa sig upp och ned för bergen och trapporna i ur och skur efter en tolv timmars arbetsdag. Det som idag är pittoreska kulturhus i trä var ju kalla och dragiga bostäder på den tiden. Men Söders höjder blir nog aldrig vackrare än så här klädda i vårskrud och solsken.
3 comments:
Man kan inte annat än älska de här platserna i Stockholm. Det är så vackert och underbart. Jag längtar "hem" när jag ser dina bilder. Vilken underbar dag för övrigt. Själv tyckte jag alltid att det var så skönt att komma utanför klassrummets väggar. När det hela sean är litterärt baserat blir jag varm i hjärtat =)
Har du frågorna ni använde
/Lärare i Nacka
Tyvärr har jag bytt arbetsplats och jag har inte fått med mig frågorna...Men det var ju frågor baserade på boken där de olika byggnaderna/platserna dök upp. :)
Post a Comment