Höstig vegomidag

Efter att ha legat i soffan och glott på film/läst mest hela dagen fick jag oväntat mycket energi på kvällen. Så jag lagade en riktig höstmiddag: rotsaksgratäng smaksatt med chèvre och bön-och kantarellfräs till det. Det bev jättegott. Nästa gång ska jag nog röra ned lite timjan i gratängen också. Om du inte brukar koka grädden och potatisen ihop så bör du pröva. Jag lagade ett Leilarecept där det stod att man skulle göra det och mina gratänger blir mycket bättre sedan jag började med det! Jag använder en stor, rätt djup,teflonbelagd wokpanna så bränner inte grädden fast.

Rotsaksgratäng med chèvre
2 gula lökar
ca 50 g rotselleri
2 morötter
6 potatisar
2 klyftor vitlök
100 g chèvre
svartpeppar
salt
2,5 dl matlagningsgrädde
1-2 dl riven hårdost (typ präst)
2 msk smör

Skala rotsakerna. Tärna rotsellerin smått. Hacka löken. Hacka vitlöken fint. Skär morötterna och potatisen i tunna skivor. Fräs löken och rotselleritärningarna i smör. Slå på grädden. Koka upp och tillsätt sedan potatisskivorna, morotsslantarna och den hackade vitlöken. Krydda med salt och peppar, rör om väl och sänk värmen något. Skala bort det vita på chèvreosten och bryt ned den i bitar i gräddblandingen. Rör om tills osten löst sig i grädden. Smörkj en ugnsfastform och fyll den med blandningen. Strö över ost och gratinera i ugnen i 200 grader i ca 20-30 minuter tilsl gratängen fått färg och känns klar. Känn med en sticka att morötterna mjuknat (de tar längst tid).

Bön- och kantarellfräs
1 pkt blandade bönor
ca 10 cm purjolök
ca 100 g förvällda kantareller (mer om du använder helt färska)

Skölj bönorna. Skölj purjon väl. Strimla den. Fräs lök och kantareller i rikligt med smör. Salta och peppra generöst. Rör ned bönorna. Låt steka till även dessa har blivit varma.

Mer Hemnetbilder

Idag ligger jag hemma och dåsar i soffan. Igår efter att jag hade avverkat två lektioner fick jag nämligen lägga ner för dagen och åka hem och lägga mig. Jag hade halsont och var lite yr och kände mig matt. Jag hade lite ont i kroppen på söndagen men trodde att det berodde på trötthet men det var någon bacill som slagit till. Därför varvar jag läsning, filmkollande med slösurfning och tesörplande i hopp om att kunna gå till jobbet imorgon.

Gjorde min vanliga hemnetsurfning och hittade ett roligt och personligt hem. Kanske inte riktigt så som jag skulle inreda själv men högsta poäng för kreativitet och orginalitet. Kolla in sänggaveln gjord av skidor!

Ytterligare en second hand tavla

Jag var på shoppingtur med en kompis för några helger sedan och vår vana trogen gick vi en runda i en av Stadsmissionens butiker. Jag ville hitta något kul och billigt att hänga på väggarna i mitt kala klassrum men snubblade istället över en finfin tavla med Katarina kyrka som motiv. Den var så fin att jag ville ha den själv. Den tilltalade mitt hjärta som alltid klappat lite extra för Söder sedan vi bodde där. Tavlan kostade 200:- men det fick det vara värt. Motivet passade in bland de andra svartvita bilderna i rummet och ramen var lite sådär lagom sliten av modell äldre. I like! Tyvärr fixar inte min kompaktkamera av att ta så bra bilder i mörker men ni får en idé om bilden i alla fall.

Världens mysbelysning

Sambons mamma frågade om vi inte ville ha den gamla jordgloben som stod uppe på vinden och som stått i sambons pojkrum när han var liten. Vi svarade blixtsnabbt och samtidigt:

-Nej, jag vill inte ha någon gammal skit! (sambon)
-Klart vi vill. De är ju superfina! (jag)
Efter lite övertalning gick sambon trots allt med på att baxa hem klenoden. Jag flyttade runt den lite i alla två rummen och kom fram till att den gjorde sig bäst på byrån i sovrummet. Nu står globen där och sprider sitt milda, varma sken. Visst blev det fint?

Här flyttar jag gärna in!

Jag har en mapp i datorn där jag samlar inredningsbilder som inspirerar. När jag behöver pigga upp mig brukar jag gå in där och bara bläddra igenom dem. Det gjorde jag nu på morgonen till exempel och gjorde följande notering:
-jag älskar färg!
-jag gillar möbler med patina
-jag är väldigt svag för blommigt/mönstrat
-jag uppskattar ljusslingor, papperslyktor och annat som folk kallar kitsch
-jag gillar den lantliga stilen om den färgsätts
-jag gillar etnoinredning, typ marockanska lyktor, kelimmattor och japanska parasoller
-jag gillar retroinredning

Samtliga bilder i mappen innehåller något eller fler av dessa element, men däremot kan jag nog inte säga att det avspeglas lika väl i mitt eget hem. Det beror väl delvis på att vi är två som bor här( sambon är inte lika döförtjust i idéer om turkosa stolar och sånt) men troligen mest för att jag är en fegis. Här är i alla fall några favoriter från mappen. Jag minns inte exakt var bilderna kommer från men några är i alla fall från Vogue och Sköna hem.

Trött...

Upplever just nu någon slags kulturchock på mitt nya jobb och varje gång jag tror mig ha kommit över den kommer något nytt och förvånar. Orkar därför inte så mycket annat när jag kommer hem om kvällarna. En del av det är att det har varit en hel del energikrävande duster på jobbet.

Jag är ingen konfliktsökande människa men har likväl haft det ganska kämpigt med en del av mina nya elever (de flesta går det i och för sig bra med). Ibland känns det som om det är två helt olika världar som krockar. Jag förstår att ungar testar gränser med nya lärare men jag tror också att de har varit vana vid lite slappare tyglar. Jag förväntar mig att elever levererar -med min hjälp såklart. Om man inte tydligt visar att man jobbar mot målen i engelska så kan man inte få ett betyg. Det försöker jag trumma in i mina darlings nu. Det handlar om yrkesstolthetoch ett ansvar mot eleverna att de ska kunna något när de går ut med G i betyg. Men många verkar tro att det räcker att gå på lektion...

Så - vad jag egentligen ville säga är att om det verkar lite tyst här på bloggen nu så hänger det nog mest på att jag är dödstrött. Hoppas återkomma med roligare inlägg inom kort!

Höst

Jag gjorde ett ryck förra helgen. Hur ogärna jag velat inse det så har hösten kommit krypande runt knuten med sina kyliga vindar och gulnande löv. Balkongen började se ut som platsen gud glömde så jag gjorde ett röjande och plockade bort döende krasseplantor vars prunkande blomklasar hade bytts ut mot feta, svarta bladlöss.

I ärlighetens namn är det projektet ännu inte riktigt avslutat eftersom de stora soppåsarna med växtdelar fortfarande står på balkongen i väntan på att innehållet ska släpas bort. Jag är nämligen lite osäker på om man får lägga sånt här i grovsoporna. Det finns någon form av komposthög i området men där hyresvärden lägger sitt klippta gräs och så vidare och där har jag tidigare lagt förbrukade växter men jag har inte haft så mycket växter tidigare. Jag känner mig lite som en tjuv om jag går och tömmer ut innehållet där, samtoidigt känns ju det vettigare än att stoppa in förtvinade pelargoner i soprummet. Nåja, jag ska ta tag i saken. Imorgon. Eller någon annan dag när andan faller på.

Hursomhelst var jag igång med höstövergången så av bara farten ryckte jag också ned köksgardinerna och satte igång att putsa fönstren och byta till mina rotfruktsgardiner. Fönstertvätten gjorde mig dock tvärförbannad. Idioterna som förstörde halva min balkongsommar genom att hela tiden stå uppflugna utanför mitt fönster hade inte bara målat om taket de hade lyckats sprida prickar av färg över HELA köksfönstren. De fläckar jag trodde berodde på dåligt tvättade fönsterrutor var i själva verket små svarta färgpickar. Hur sur blir man inte av det? Det blir väl till att tvätta hela fönstren med lacknafta eller nåt'. Just då orkade jag bara inte. Vi äger nog ingen lacknafta tror jag. Men jag gillar mina gardiner skarpt! Tyget köpte jag på Åhléns förra hösten. Föll direkt för det femtiotalsaktiga mönstret och de matchar ju Kulinaraporslinet jag fått av mor och far.
Före


















Efter

Tomatsoppa av färska tomater

Förra helgen lagade jag en god tomatsoppa av våra egna balkongodlade tomater. Receptet hämtade jag, för ovanlighetens skull, i en av Annna och Fanny Bergenströms böcker. Det blev en krämig och ljusröd soppa med fräsch tomatsmak och rund smak av crème fraichen som rördes ned mot slutet.(Inte lika gul som den ser ut på bilden.)

Tomatsoppa av färska tomater
ett tiotal mellanstora tomater
1 stor gul lök
3 vitlöksklyftor
olivolja
ca 6 dl vatten
1 hönsbuljongtärning
ca 2 msk tomatpuré
en dryg tesked salt
lite socker
svartpeppar
en burk crème fraiche
färskbasilika

Skala och hacka löken. Hacka vitlöken. Skär tomaterna halvor och ta bort kvistfästena. Hacka tomaterna grovt. Fräs lök och vitlök i oljan till löken är glansig men inte har fått färg. Lägg i tomaterna, slå på vatten och tillsätt buljong, tomatpuré, salt, socker och peppar. Koka upp altt och låt det hela puttra i ca 30 minuter. Mixa sedan allt med stavmixer och mixa ned creme fraichen. Lägg i en stor näe basilikablad och mixa ytterligare. Servera med lite extra basilika strödd över varje portion.

Vegetarisk pastasås med bönor
Soppan som blev över sparade vi till nästa dag. Då hettade jag upp den och tillsatte en bit strimlad purjolök, en grön paprika, skuren i grova bitar och en burk avsköljda vita bönor. Detta fick koka samman så att paprikan mjuknade lite och sedan redde jag av med lite mjöl. Voilà -en smarrig pastasås!

Hemnetporr

Bjuder på lite mer Hemnetporr i form av finfint inredda hem och hoppas på att ingen tar illa upp av att jag fläker ut era hem på det här viset. Skriv gärna en kommentar i så fall så tar jag bort bilden igen. Men jag hoppas att ni hellre betraktar det som lite extra reklam inför försäljningen!

Knäppa bostadspriser och ett vackert hem

Efter många år i hyresrätt händer det att jag ibland drömmer om något eget. Ett hus, eller lägenhet, där man kan måla en knasig väggmålning eller sätta upp en stormönstrad tapet utan att behöva känna att det här måste jag kanske återställa innan vi flyttar. Självklart kan man fläska på i en hyresrätt också med men jag är lat och känner inte att jag vill lägga ned den energin om allt ändå ska omvandlas till sjukhusvitt i ett senare skede.

Förvisso är jag också en hängslen-och-livrem människa så frågan är väl om det skulle bli så mycket annorlunda i en bostadsrätt men i mina drömmar blir det i alla fall det. Men så är det ju den där lilla detaljen att bostadspriserna i Stockholm är vansinniga. Komplett VANSINNIGA. En trea i förorten kan dra iväg mot 2,5 miljoner. Villorna ska vi inte ens prata om. Den mest modesta skokartong säljs för 3-4 miljoner. Jag surfar runt och ju mer jag ser, ju mer inser jag att min dröm om en 20-talsvilla med lummig äppelträdgård bara är att glömma. Om jag inte rånar en bank. I bästa fall kan det bli tal om en 60-talslägenhet i någon förort.

Ibland blir jag bara knäckt och modfälld över den sjuka bostadsmarknaden men samtidigt undrar jag- Vilka är alla de här människorna som köper villor för 6 miljoner i Kärringstan? Har vi så många höginkomsttagare i Stockholm? Eller sitter folk i sina tjusiga hus och käkar blodpudding och nudlar för att få ekonomin att gå ihop? Jag antar att de flesta inte har så mycket tid att vara i sitt hus alls eftersom de troligen jobbar arslet av sig för att ha råd att bo kvar. Så vill jag inte leva mitt liv. Så viktigt är inte boendet för mig. Jag trivs bra i vår förortstvåa även om det innebär att jag inte kan slå ut väggar hursomhelst. Men det är bra att ha drömmar tror jag!






















Hemnet är förresten en underskattad plats att finna finfin inredningsinspiration på. Helt gratis dessutom. Hemnet slår alla inredningstidningar. Mycket fult finns såklart men ibland får man en glimt in i helt fantastiska hem. Folk som med fingertoppskänsla inrett sina hem eller vågat hålla en speciell stil rakt igenom. Som de här fantastiska rummen. Känns det inte precis som att stiga in i en vacker salong från tidigt 1900-tal? Färgerna och möblerna, allt känns som om det har stått där sedan huset byggdes. Jag skulle nog inte vilja ha det så här i mitt hem men det är coolt att konsekvent köra på en så tydlig och speciell stil. Lägg märke till hur tavlan i hörnet hänger t.ex. Man förväntar sig nästan att Selma ska dyka upp och slå sig ned med en god bok på divanen.

Pad Thai Crap

Trött efter en vecka på jobbet åkte jag för att möta sambon hemma hos hans föräldrar. Eftersom vi alla satt i samma båt det vill säga trött och hungrig-båten bestämde vi att vi skulle åka till en närliggande kinesisk restaurang. Jag har i ärlighetens namn aldrig varit överförtjust i stället. Maten har varit ok men inte mer. Jo, deras förrättsvårrullar brukade vara fabulöst goda till dess att de byttes ut mot såna där färdigrullar man kan köpa på China market. Ofta har dock maten varit lite slafsig och smakat samma sak, lite mesigt och mjäkigt, oavsett vilken rätt man valt. Men jag ville inte vara en krånglig gnällspik så jag ställde upp på att åka dit.

Nytt för denna gång av att restauranen börjat servera thailändska specialiteter. Bara det att en kinakrog serverar thailändskt är nog en indikation på att man bör dra öronen åt sig men jag beställde glatt en pad thai gai, kyckling och nudlar. Det gick snabbt att få maten men hungern fick sig en rejäl törn när maten kom in. På tallriken tornade ett stort berg av illaluktande nudlar. Det luktade riktigt läbbigt. Svärmor som beställt samma sak vägrade äta rätten. Själv smakade jag för jag misstänkte att det nog var överdrivna mängder fisksås som låg bakom stanken. Maten smakade okej men det vore en överdrift att säga att det var gott. Servitrisen såg vansinnigt generad och besvärad ut över att behöva ta ut svärmors mat och ge henne en annan rätt men va fan - man äter ju med näsan också. Det måste ha varit något fel på woksåsen. Jag pillade i mig min mat eftersom stanken avtog i takt med att rätten svalnade men något skumt var det.

Servitrisen hävdade att maten inte innehöll fisksås men min gissning är ändå att woksåsen bestod någon del för gammal fisk-eller ostronsås. Både fisk och ostronsås luktar ju illa redan när den kommer ur nybruten flaska men jag har aldrig haft några problem med vare sig det ena eller det andra tidigare så jag blev rejält besviken på min mat. Som grädde på moset hade de också malt de tillhörande jornöttena till ett fint pulver. Suck.

Jag tycker verkligen det är jättetrist att äta ute och inte bli nöjd. Jag känner mig lurad då. Jag går ut och äter för att bli överraskad, helst också lite uppassad. Inte för att få stinkande nudlar oaptitligt uppslängda i en gigantisk hög på tallriken. Precis som att en stor mängd skulle föråta smaken! Den enda som var nöjd med maten var sambon som hade valt en svennifierad fyra små rätter meny. Det såg faktiskt gott ut. Och det är nog det de ska hålla sig till - biff bambuskott och friterade räkor.