Thursday, July 12, 2012

Fisksoppa på gös

Först grillade vi alltså gösen vi fick upp. Kärestan såg till att fjälla och skära bort huvud och fenor. Sedan gned jag in och utsidan med rikligt med salt och peppar, skivade en citron och lade ett knippe dill   i buken på fisken tillsammans med några klickar smör. Därefter slog vi in fisken i aluminiumfolie och grillade den i ca 30 - 40 min under lock.

Två kilo fisk är dock väldigt mycket fisk, även när huvud och rens är borttaget. Dagen efter hade vi massvis kvar och svärmor tyckte att den tog plats i kylen och ville kasta bort den. Hon menade att den var svår att värma, vilket onekligen är sant i det spartanska torpköket. Själv kände jag att just slänga inte var ett alternativ efter all möda som lagts ned på fångandet och inte heller skulle det kännas okej mot fisken på något vis (hyckleri jag vet eftersom jag uppenbarligen kan tänka mig att äta upp den men i alla fall). Jag bestämde mig för att göra en soppa och pytsa ned fisken i den så att den blev varm men inte torr. Det visade sig gå alldeles utmärkt! Nedan kommer ett slags recept om än väldigt ungefärligt...

Fisksoppa på gös 
(räcker till ca 6 pers)
1 purjolök
1 fiskbuljongtärning
1/2 grönsaksbuljongtärning
drygt 2 d rosévin (tog det vi hade kvar men vitt funkar ju lika bra)
saft av 1/2 -1 citron beroende på smak
5 svartpepparkorn
5 vitpepparkorn
5 kryddpepparkorn
ca 7 dl vatten
ca 2 dl frysta ärtor
salt
nymalen peppar
rikligt med dill
ett tiotal rädisor
kokt fisk
olivolja

Fuskaioli
ca 3 rejäla matskedar majonnäs
1 vitlöksklyfta

Skölj purjon och skiva den tunt och fräs i lite olja. Lägg i stjälkarna av dillen men spara vipporna till senare. Smula över buljongen och slå på vinet och lägg i pepparkornen. Pressa i citronen men börja med den mindre mängden. Slå på vattnet. Låt det hela koka upp innan du slår i ärtorna. Medan dessa blir mjuka skivar du rädisorna tunt och hackar dillen grovt och lägger åt sidan. Lägg nu i fisken och låt den bara precis bli varm. Smaka av med mer citronsaft och salt och ev. också lite nymalen peppar. Strö över dill och rädisskivorna  och servera omgående. Vill man så kan man också röra ihop en fuskaioli att klicka i soppan vid servering.

Om torpet

Den andra semesterveckan spenderades inte bara hemma utan också i svärföräldrarnas torp på landet. Vädret var ganska omväxlande men vi fick några fina dagar. Sambon gillar ju att fiska så vi tog en fisketur på torsdagen och som vanligt fick han napp! Denna gång en stor gös (ca 2 kg) som inte direkt nappat på kroken utan istället verkade ha simmat fast in i den. Det blev därför lite ståhej med att ta upp den och jag, som är lite blödig och inte speciellt fiskevan, tyckte att det var rätt äckligt och jobbigt att ta upp göseländet. Men upp kom den i alla fall och sedan la vi den på grillen fylld med dill, citron och smör. Det blev så mycket fisk att det även räckte till att göra fisksoppa à 6 portioner dagen efter.



Lite bad blev det också förstås. Det är kanske inte det första man tänker på vid gråväder men i stugan finns ingen dusch så man blir tvungen att doppa sig vare sig man vill eller ej. Fördelen med att bada när det är mulet är att man får vara själv på stranden och inte heller känns vattnet lika kallt som när man legat och stekt sig en halv dag.

Det bästa med torpet är nog att man tvingas växla ner, även om jag som ibland kan ha en något rastlös själ kan bli otroligt trött efter ett par dagar på ojämna golv, tältsängar och att man måste värma vatten på spisen för att diska men det finns också något vilsamt i att man inte bara kan dra på och göra allt sådär snabbt som man vill. I väntan på att vattnet kokar upp eller att grillkolen ska bli glöd kan man pusta ut. Man kan stå där vid diskbänken och blicka ut över ängarna och diska till ljudet av sommarprataren i bakgrunden. Det ger lugn. Liksom det ger lugn att duka upp en god frukost på det gamla guldkantade porslinet och långsamt sörpla i sig sitt morgonte. Eller att gå ut i duggregn och plocka en bukett sommarblommor i dikesrenen eller läsa en bok på mage i gräset.



Men rätt vad det är så slår min rastlöshet till. Jag vill ha ett projekt. Något att fixa och dona med. Allra helst ett eget torp där jag kan få måla, pyssla och påta i trädgården och sylta och safta och vara sakletare på loppis tills jag hittat de perfekta prylarna till mitt sagotorp. Ja, tänk vad saker jag skulle kunna göra om jag hade ett litet torp!



Tyvärr är torp i Stockholmstrakten inte så billiga och heller inte så vanliga får jag för mig? Det verkar finnas fler fritidsstugor à la 60-tal men jag drömmer ju om en faluröd stuga med vita knutar och syrénberså inte en svartbetsad låda i en tallskog hundra meter från de andra små kartongerna i stugbyn. Letandet fortgår således. Kanske man skulle flytta till Värmland? Där verkar det finnas gott om små röda stugor...

Tuesday, July 10, 2012

Balkongtiden är här!

Fröiga bröd















Något av det bästa jag vet med sommaren är att man äntligen kan äta ute! Visserligen grämer det mig emellanåt att vi bor i en lägenhet och inte i en villa med en lummig trädgård men man får liksom göra det bästa av situationen så så fort jag bara kan tvingar jag ut sambon på balkongen för att inta frukost eller äta middag. Gärna lätta middagar. Sallader, matiga mackor.

PS. Om ni undrar varför det är en bild med bröd överst i detta inlägg beror det på att det är ett bröd som man med fördel kan trycka i sig som balkongmiddag.


70-årsfesten














Andra hälften av första semesterveckan inleddes ju med förkylning. Efter att mamma hade rest hem gick halsontet i spinn och jag fick feber. Detta sammanföll också med att stan fick se lite sol, vilket gjorde att jag tyckte än mer synd om mig själv där jag låg på soffan och slumrade.

Runt knuten lurade också svärfars 70-årsdag och jag hade lovat att hjälpa svärmor med att fixa buffén till den stora dagen så lite jäktad blev jag där jag låg och orkade göra...ingenting.

Efter två dagar klingade febern och kroppsontet av men i gengäld bröt snorhelvetet ut. Men med en toarulle under armen, handsprit och ipren klarar man av en 70-årsfest i det tillståndet. Det blev en trevlig eftermiddag med massa folk och massa mat och...tja...ännu mera mat.











Svärmors paradbakverk

Första semesterveckan

Mumsig tartelette på Sundbergs konditori i Gamla Stan

Efter midsommar kom min mamma på sitt traditionsenliga sommarbesök. Det var mysigt även om vädret inte riktigt var på vår sida och jag själv kände mig trött och kinkig mellan varven med halsont (som sedermera utvecklade sig till feber, snuva och en enveten hosta som ännu inte gett med sig helt). 
Vi hann dock med både shopping, god mat och ett par mysfikor i stan. Bland annat mumsade vi fina bakverk på Sundbergs konditori i Gamla Stan och tittade på turisterna som travade förbi i klungor ledda av sina guider. 

Plattan sett från Åhléns takterass
Snygga utemöbler på Åhléns terass

Lite shopping hann förstås också med. Först en grön blus och en väska från Indiska och jag tvingade med mamma in på kulturtanternas mecka (måste väl vara kvittot på att man är tant på riktigt nu?) Gudrun Sjödén och föll pladask för kjolen ni ser här nedan. Den fanns i två färgställningar och egentligen föll jag pladask för båda två men efter lite rådslag med mor kom jag fram till att jag har mer användning för blåa kläder, så det blev den blå varianten. 

Jag gjorde också slag i saken och köpte mig ett par träskor. Egentligen har jag suktat efter ett par ett bra tag men inte haft tid eller ork att ge mig ut att leta efter några förrän nu. Eller då snarare. Fast nu är jag alltså ägare av ett par. Liksom resten av Stockholm förstår jag eftersom de var utsålda praktiskt taget överallt. Hursomhelst sitter skorna som en smäck men de gör lite ont på tårna i ärlighetens namn. Men vill man vara fin får man lida pin som bekant...

Blus och matchande väska från Indiska. 

Träskor och kjol!