Det finns många böcker som haussas till höger och vänster men en bok som jag blev gruvligt besviken på var Ajvides Människohamn. Efter att ha sträckläst Låt den rätte komma in och älskat den, min motvilja mot skräck till trots hade jag höga förväntningar på Människohamn. I media hypades den något oerhört och jag minns också hur flera arbetskamrater talade sig varma för boken. Jag förstår inte varför.
Människohamn är en rörig roman vars handling är svår att förklara i korthet. Huvudpersonen förlorar sitt barn under mystiska omständigheter mitt i vintern, ute på en skärgårdsö. Snart börjar diverse osaliga andar att hemsöka honom, särskilt när han kommer i kontakt med vattnet ( i vilket hans dotter troligen har försvunnit). När det händer drabbas han av dotterns alla rädslor, bland annat av panisk skräck för GB-gubben som dyker upp lite överallt.
Parallellt med historien löper även berättelsen om huvudpersonens styvfarfar som är en sorts trollkarl förklädd till skärgårdsbo. Gubben har någon äcklig mask i en tändsticksask och om man sväljer den kan man åstadkomma mystiska saker.
På skärgårdsön härjar också vålnaderna till två mobbade grabbar från huvudpersonens tonår. De åker ön runt på flakmoped och citerar Morrisey medan utför motorssågsmassakrer och mordbränder. Vad som är bokens verklighet eller huvudpersonens fantasi står inte riktigt klart.
Ja, ni hör ju själva. Boken är skum så det förslår men jag fick då ingenting ut av den utom möjligen en viss fobi mot GB-skyltar och att jag i flera veckor hade svårt att lyssna till favoritgruppen The Smiths utan att associera dem till det vinande surret av motorsågsklingor...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Så intressant att du ogillade den. Har inte läst den utan mest funderat på om jag borde : D Har inte kännt någon vilja att läsa "Låt den rätte komma in", inte pga vampyr-temat för sånt går jag igång på. Meeen peddo-grejer i böcker eller filmer får mig att kasta iväg boken eller stänga av tv:n. Såg iaf "LRKI" men vet inte riktigt vad jag tyckte om den, förstår att boken säkert är bättre !
Det kanske är jag som är ointelligent men jag förstod inte var författaren ville komma med den boken.
LKRI hade jag mycket lättare att ta till mig. Visserligen framgår det tydligare i boken att Håkan är pedofil men som jag minns det (kan vara förträningsmekanismer som arbetar här) är det inga regelrätta övergrepp som skildras. Däremot ingår Håkan i gruppen av samhälleliga "outcasts" som beskrivs i boken. A-lagarna och kattgubben har också som jag minns det en mer framträdande roll än vad de får i filmen.
Fridolin: Ja, mycket mer framträdande. Och inga övergrepp skildras på det sättet. A-lagarna hade ju jättestor del i boken. Ett helt kapitel åt - Ika i rutan - som sedemera även brinner upp, och om hur hon inte klarar att jobba på konsum den dagen etc. Sedan finns det ju även ett skumt monster aka mumie? i källaren där Oscar och de äldre grabbarna hänger...men det tyckte jag var onödigt i boken och är glad att jag slapp i filmen.
JAg läste "hanteringen av odöda" efter och den var ok. Väldigt lättläst och rätt bra. Människohamn har jag velat läst, men inte hunnit till. Måste nästan göra det nu så det blir av!
Haha, när jag var halvvägs genom boken gick jag förbi en GB- gubbe en kolsvart, stormig höstnatt. Det var inte en kotte så långt ögat kunde nå, bara jag och den där flinande gubben. Då kände jag paniken komma smygande...
Jag älskade dock boken fram till slutet då det plötsligt blev jätterörigt och fullt av obesvarade frågor till höger och vänster. När man äntligen började förstå lite av handlingen så tog det slut och efterlämnade förvirring och besvikelse.
Post a Comment