Rådjuren som brukar skutta i skogsbrynet intill mina föräldrars hus hade börjat bli nedsatta förmodligen på grund av för lite foder och brist på vätska. Min pappa tyckte då så synd om dem att han lade ut ensilage åt dem att mumsa på. Som tack skuttade de efter at ha vederkvickt sig med konserverat hö in i vår trädgård och mumsade vidare på skotten på mammas rätt nyinförskaffade (och dyra) blodlönn och eken som pryder ena trädgårdshörnan. Otack är världens lön men fina bilder blev det ju i alla fall.
2 comments:
Åsså har de Läckö Slott. Jag var dit en sommar och då hade de världens vackraste "klosterträdgård" med kryddor och så vackert att man dog. Det där caféet hade jag gärna besökt!:)
Ja det får du ta nästa gång du har vägarna förbi! Synd bara att de pastelliga blomtapeterna (blågrönt och rosa!) har ersatts med brunt och beige.
Läckö slott har jag inte varit på på sedan jag var typ åtta...Jag minns att jag var mycket fascinerad av att man kunde titta ut på marken nedanför genom "toaletterna" och jag tyckte synd om dem som kanske hade råkat gå förbi under vid en olämplig tidpunkt...
Post a Comment