Tove Janssons Sommarboken är en bok sådan där bok som man alltid hör talas om och som folk rekommenderar en att läsa men som jag sedan aldrig kommer ihåg att leta efter när jag står där bland rad efter rad av pocketböcker och ska välja bok. I år slumpade det sig dock så att DN skrev om den i någon slags klassiker-du-ska-satsa-på-att-läsa i-sommar-artikel strax innan vi skulle åka ut till landet och då mindes jag plötsligt att jag sett just Sommarboken stå där på en hylla i storstugan. Jag tog mig därför friheten att låna hem boken för att nu äntligen få läsa den.
Det ångrar jag inte. Jansson har ett fint och poetiskt språk som, trots att det är avskalat, målar vackra men ibland ocskå lite olycksbådande bilder av sommarön där den lilla familjen, bestående av en annorlunda liten flicka, hennes finurliga farmor och ständigt frånvarande pappa, vistas. Här kan du höra Tove Jansson själv läsa utdrag ur boken.
No comments:
Post a Comment