Friday, December 19, 2008

Kyckling med orientaliska smaker














I början av veckan provade vi ett nytt recept: "Kyckling med saffran och spiskummin" . Bakom receptet står matkreatören Maria Masoomi, vars fantastiska recept jag har att tacka för att jag nu kan njuta persiskt saffransris också hemma och inte bara hos kompisens mamma...Detta recept verkade spännande inte minst p.g.a. sin kryddning men också för att man skulle fylla kycklingen med en blandning av couscous katrinplommon och vitlök för att sedan ugnsteka den hel i ca 2 timmar.

Kycklingen blev väldigt god och fin att se på. Tre gånger under tillagningens gång gick sambon ( som var väldigt hungrig) förbi ugnen och sa med en längtansfull suck:" Den ser ut som en Kalle Anka turkey i miniatyr!". Couscousen blev inte lika lyckad i mitt tycke. Den fyllning som åkte ur blev visserligen fluffig och fyllig i smaken av kycklingsaften men couscousen som låg kvar i kycklingens innanmäte blev inte riktigt genomlagad, troligen för att det blev för torrt därinne. Inte blev det särskilt mycket couscous per person heller och hade vi verkligen varit fyra personer hade vi behövt mer. Nästa gång ska jag pröva att steka kycklingen i halvor på en bädd av couscous istället och se om det fungerar bättre. Annars kan man ju säkert laga bara kycklingen men då måste man nog tillsätta vitlök också för den gav verkligen rätten en smakskjuts.

Jag gjorde även en sallad bestående av skivor av morot, fänkål och rödlök som jag dressade och strödde lite perilja över. Fänkål gör sig bra till både kyckling och saffran så det kan jag rekommendera till!

Thursday, December 11, 2008

Fisksoppa med grönsaker och thaikryddor

Den här soppan kom till i ett försök att göra av med lite olika grönsaker/rotsaker som låg i kylen och behövde användas. Buljongen fick smak av typiska thaikryddor som citrongräs och kaffirlimeblad. Resultatet blev en fräsch fisksoppa med aromatisk citrusdoft.




Fisk- och grönsakssoppa med thaikryddor
ca 1 mskmatolja
1 gul lök
ca 1 msk riven ingefära
2 vitlöksklyftor
2 citrongrässtjälkar
½ röd chili(du kan behöva öka/minska mängden beroende på chilins styrka)
1 tsk grön curry
ca 150 g kålrot

7 dl vatten
1 fiskbuljongtärning
2 msk fisksås
4 kaffirlimeblad

ca 150 g savoykål
1 mellanstor morot
½ zucchini
½ röd paprika
400 g sejfilé



Börja med att skala och hacka den gula löken. Finhacka chilin och vitlöken. Riv ingefäran. Skala kålroten och strimla den fint. Skala moroten och skär den i smala remsor med hjälp av potatisskalaren. Skär zucchinin i halvmånar. Strimla paprikan och savoykålen och ställ åt sidan. Fräs sedan lök, vitlök, chili och kålrotsstrimlor i matolja. Tillsätt curryn och fräs ytterligare någon halvminut. Slå på vatten, smula i fiskbuljongtärning och tillsätt kaffirlimeblad och citrongräs som krossats lätt med hjälp av en mortelstöt. Låt det hela koka upp och tillsätt zucchinin, vänta någon minut inna du också tillsätter paprikan. Skär fisken i munsbitar. Tillsätt morotsremsorna, savoykålsstrimlorna och fiskbitarna. Rör om försiktigt och låt soppan koka upp snabbt. Fisken bör bli genomkokt på några minuter. Smaka ev. av med mer salt och ta sedan omedelbart soppan från spisen. Fisken kan lätt koka sönder om den får stå på för länge och grönsakerna tappar då också spänsten.

Tuesday, December 09, 2008

Kyckling röd curry

Vi fortsatte det asiatiska temat under söndagen fast då hemmavid. Jag lagade en kyckling i röd curry som är toppengod. Orginalreceptet tror jag Lisa Förare-Winbladh har stått för hos Mat-Niklas någon gång för längesedan. Det har hursomhelst och har blivit väl använt här i huset. Detta är ett bra grundrecept som man kan variera genom att tillsätta olika grönsaker efter tillgång och smak. Jag har ändrat lite i receptet för om jag inte minns fel använde man kokosgrädde och det var även thaibasilika i. Nu är det så att jag inte alltid har vägarna förbi ställen där de säljer thaibasilika så det fick vi klara oss utan men har man tillgång till det är det supergott!

Kyckling röd curry
500 g kycklinglårfilé
2 msk ljus soja

ca en femkronestor bit ingefära
1 vitlöksklyfta
1 stjälk citrongräs
1 burk kokosmjölk
2 msk röd curry (eller mindre om du inte vill ha den så stark)
1½-2 msk fisksås
4 torkade kaffirlimeblad
1 tsk råsocker
1 rejäl näve thaibasilika om du har

Börja med att skära kycklinglårfiléerna i mindre bitar och blanda dem i en bunke tillsammans med sojan. Låt stå och dra i minst 20 minuter, gärna längre.
Hacka vitlöken fint. Skala och riv ingefäran. Krossa citrongräset. (t.ex. med genom att dunka till det med en mortelstöt). Fräs currypastan i en torr stekpanna någon halv minut utan att det bränner. Tillsätt kokosmjölk, citrongräs, ingefära, vitlök och den mindre mängden fisksås. Tillsät täven limebladen och låt det hela koka upp. Rör ned lite av köttet i taget och låt såsen koka upp mellan omgångarna. Låt puttra tills kycklingen är genomkokt. Rör ned den kvarvarande kokosmjölken. Smaka av med fisksås och socker och tillsätt thaibasilikan nu om du använder det. Servera med ris.

Myror som klättrar i träd på Dragon House

Vi tog oss in till stan för middag i lördagskväll men thairestaurangen vi tänkt gå till var full med folk och vi hade inte lust att köa i en evighet med knorrande magar. Vi tog en chansning och gick till den kinesiska krogen Dragon House istället. Visserligen fick vi vänta en del där också. Lokalen var så gott som fullsatt och tre servitörer kämpade tappert med att hinna med att betjäna alla bord. Efter en stunds väntan blev vi dock placerade i ett bås utmed ena kortväggen och blev tilldelade tre menyer. Två stycken med "genuina kinesiska rätter" och en mer svensktillvänd meny. Det tyckte jag var kul. Sambon muttrade visserligen något om att han inte kunde hoitta fyra små rätter någonstans och det kunde man inte heller för man hade valt att kalla det "Kinesisk middag på svenskt vis" i menyn.

Som den matälskare jag är blev jag allldeles upp i gasen av att man kunde få en rätt med namnet "Myror som klättrar i träd". Sambon såg förfärad ut men jag tyckte att fläsk, salladslök och svamp i kombination med nudlar lät gott så jag slog till. Jag uppmanade sambon att tuffa till sig lite så han valde till sist en rätt som tydligen varit någon drottnings favorit. En sorts fläskwok som man skulle stoppa i små musselformade bröd. Till förrätt tog vi in en tallrik dumplings att dela på.

Väntan blev lång och magarnas klagosång blev högre och högre. Sambons humör hade börjat dala i takt med det sjunkande blodsockret och själv började jag irritera mig på barnet som studsade fram och tillbkaa kring grannbordet. Sådan tur att dumplingarna kom in just då. Sex små knubbiga,friterade knyten fyllda med färs serverades med en saltsyrlig sås som jag tror innehöll sichuanpeppar. Tungan fick en lite lätt pirrande känsla efter intaget av dem i alla fall. Nu hade vårt humör återvänt igen. Sambon var kanske inte genomimponerad men konstaterade glatt att det var annorlunda jämfört den kinesiska mat han ätit tidigare. Nu väntade vi spända på huvudnumren.

Huuvdrätterna kom in. Drottningens favoriträtt, fläskwoken, låg i en nätt liten hög omringad av musselformade bröd, skurna i halvor och såg hemskt aptitligt ut. Dessvärre gjorde inte mina myror det. In kommer en tallrik med något som i liknar en komocka. Det rör sig som en löst dallrande pudding av något slag. Jag tar en sked och upptäcker att nudlarna som jag trodde skulle vara spänstiga och fina närmast kan liknar maskar. Gelémaskar. Min besvikelse var stor. Jag hatar geléiga konsistenser och hade jag förstått detta innan hade jag inte valt den här rätten men jag gör ett tappert försök. Smaken är det inget fel på. Den är god men jag kan inte förlika mig med känslan av slemmiga nudlar som far som smala, vilda ålar mot min gom. Tur att dumplings mättar bra och att sambon bjöd bort lite av sina bröd med fyllning. Men ett smakäventyr var det ju även om Dragon House nog borde fundera på att byta namn på rätten till "Myror som krälar bland mask" men det kanske inte skulle sälja lika bra...

Update: Efter lite research om rätten på nätet tror jag faktiskt att jag fick dåligt tillredd Myror som klättrar i träd. Ingen av de bilder jag hittat på rätten visar en sådan slemklump som jag blev tilldelad...

Monday, December 01, 2008

Rotsaksoppa med vin














Gårdagens lunch blev en soppa ihopplockad av vad som fanns i kylen. Den här soppan blev ovanligt lyckad för att ha kommit till på det viset men ibland är det slumpen som avgör eller kan det möjligen ha varit den där decilitern vin som fick slinka med i koket?

Rotsakssoppa med vin
5 medelstora potatisar av fast sort
1 stor morot
en liten bit kålrot, ca 50 g
1 gul lök
1 stjälk blekselleri
5 dl vatten
1 dl vitt vin
1 hönsbuljongtärning
lite vitpeppar
lite svartpeppar
salt
hackad persilja
knappt 1 msk olivolja

Skala och tärna potatisen och kålroten fint. Skiva moroten tunt och halvera ev. skivorna. Skala och hacka löken. Skiva bleksellerin. Fräs sellerin och löken mjuka i olja. Lägg i rotsaksbitarna och fräs under omrörning någon minut innan du smular över buljongträningen och slår på vatten och vin. Peppra och salta en aning. Låt det hela koka i ca 20 minuter,ev. längre, tills dess att rotsakerna mjuknat. Smaka av med salt och peppa och avsluta med att strö över hackad persilja.

Variation:
Mixa soppan slät och tillsätt ½ -1 dl grädde.

God överkurs - Baguettekrutonger
6 skivor av en baguette (bra sätt att ta vara på överblivet bröd)
1 vitlöksklyfta
ca 2 msk olivolja
en nypa flingsalt

Skär baguetten i 1-2 cm tjocka skivor. klyv vitlöksklyftan och gnid in baguetteskivorna med vitlök. Ringla olivolja över brödet. Avsluta med att smula lite flingsalt på varje skiva innan du rostar dem i ugnen på 200 grader tills de blivit gyllenbruna och krispiga.

Spenatsoppa - lite godare














Jag lagade spenatsoppa två gånger förra veckan. Först en enligt recept ur en gammal kokbok eftersom jag aldrig lärt mig hur man gör. I föräldrahemmet serveras aldrig spenatsoppa. Mamma skyr spenat som pesten och vad jag minns tyckte jag inte alls att det var gott när jag fick det i skolan. Nu när jag är vuxen äter jag gärna spenat i alla dess former men den här soppan som fanns i min kokbok var faktiskt i tråkigaste laget. Tunn och blaskig utan vare sig lök eller muskot. Den hade för all del mycket spenatsmak men muskot gör hela skillnaden. Tur att jag åtminstone hade vett att ta i det själv. Två dagar senare bestämde jag mig för att göra en egen variant till lunch. Lite onyttigare men mycket godare...

Spenatsoppa med grädde och vitlök
300 g hackad, fryst spenat
5 dl vatten
1 hönsbuljongtärning (eller grönsaksbuljong förstås)
1 ½ msk vetemjöl
1 dl grädde
1 vitlöksklyfta
ett par varv från kvarnen svartpeppar
lite riven muskot

Lägg spenathacket i en gryta tillsammans med vatten och buljongtärning och låt det hela koka upp. Rör ut mjölet i lite av grädden och rör ned. Slå på resten av grädden och låt soppan puttra i 3-5 minuter, eller tills den tjocknat en aning. Smaka av med salt, svartpeppar och muskot. Servera med hårdkokta ägghalvor och en god bit bröd. Känn dig som Karl-Alfred!

Polenta














Förra fredagen gjorde jag ett försök till att laga polenta för första gången i mitt liv. Jag följde anvisningarna på pakten. Först lagade jag en sorts stabbig gröt som jag proppade full av soltorkade tomater och rikt smakande ost. Därefter tryckte jag ut den i en form och lät det hela svalna innan jag stekte polentan i bitar i rikligt med olja. Och resultatet? Nja, måste jag väl säga. Med tanke på alla delmoment hade jag nog väntat mig något roligare. Fast den blev ju fin att se på förstås. Ni får nöja er med en bild och om gärna med andra polentarecept om ni har några för detta övertygade mig inte riktigt.

Sjömansbiff

Förra veckan skulle vi ha svärfar på besök på onsdagskvällen och han är väldigt förtjust i husmanskost. Sån tur då att jag själv drabbats av något som närmast kan liknas vid cravings efter sjömansbiff! När det är ruggigt och kallt ute är en mustig gryta precis vad man längtar efter och det är ju så skönt att man bara kan stoppa ner alla ingredienser i en gryta och gå och läsa en god bok medan grytan lagar sig själv så att säga. För att en sjömansbiffen ska bli riktigt god krävs dock lite pyssel. En del föredrar att laga grytan med porter men då tycker jag att det smakar "bryggarstek" så jag använder ett ljust öl(t.ex.Pripps blå).

Sjömansbiff, 6 eller 4 väldigt hungriga personer
500 g nötkött (jag använde högrev)
2 stora gula lökar (eller 4 mindre)
12 medelstora potatisar
3 msk smör
1½ tsk salt
2 krm vitpeppar
3 dl lättöl + 1 dl vatten
2-3 msk kalvfond (eller 1 köttbuljongtärning)

Skär köttet i skivor som du sedan delar i mindre bitar. Skalalök och potatis. Skär löken i tunna skivor och potatisen i tjockare sådana. Låt ca 1 msk av fettet bli ljusbrunt i en stekpanna. Bryn köttet i omgångar. Krydda och ta åt sidan. Vispa urpannan (såvida det inte har bränts något i den) med öl, vatten och buljong. Häll av och spara skyn till senare. Stek löken mjuk och gyllene i resten av fettet. Varva potatis, kött och lök i en vid gryta. Börja och avsluta med otatis.Salta lite på potatislagren. Häll till sist på skyn. Koka under lock på svag värme i ca 1 timma tills köttet är mört. Servera med lingonsylt och en grönsallad.













Fotot är kanske inte det mest aptitliga men så blir det när man ätit upp hälften innan man kommer på att ta bilden...