I alla fall kunde man tro det när man tittade ut på påskaftonsmorgon och såg de snöklädda taken. Dessutom liknade påskmaten som serverades i detta hemmet det som återfinns på månget julbord fast i fräschare tappning och med mer ägg förstås. Detta var vad som fanns på vårt påskbord:
Janssons frestelse
kantarellomelett
heminlagd sill
(skärgårdssill (köpt)
örtgriljerad skinka
köttbullar
prinskorv
legymsallad
mimosasallad
ägghalvor med räkor och majonnäs
ägghalvor med räkor och rom
rökt lax
gravlaxsås
lavalimpa
tomatbröd
Det är andra gången jag lägger in sill själv och jag är mäkta stolt över resultatet men jag står inte och rensar sill och håller på själv. Jag använder urvattnade filéer förstås. Någon måtta på dumheterna får det väl vara. Prinskorven levererades hit av mor och far och kommer från ett gammalt anrikt slakteri i mina gamla hemtrakter. Och jag kan bara säga en sak. Det är skillnad på prinskorv och PRINSKORV. (Och då är jag inte ens särskilt förjust i korv). Lavalimpan är inte så asfaltsaktig som namnet kan föreleda en att tro. Det är tvärtom ett mycket smakrikt bröd som är fullproppat av goda nötter, frön och russin och passar lika bra med skinka som med ost. Vill man köpa det får man ta sig till Brödboden i Mariestad, där de förövrigt också säljer ett smaskigt tomatbröd som visserligen är godast färskt men funkar finfint att rosta om det mot all förmodan skullebli några skivor över till dagen efter.
No comments:
Post a Comment