Krishna Krishna, Hare Rama Hare Rama...

I lördags sprang vi runt en massa på stan' och hade tänkt att äta lunch på den anrika vegetarisk restaurangen Örtagården invid Östermalmstorg. Emellertid ledde slumpen oss från denna stadsdel till Kungsholmen, varför vi hamnade på Govindas vid Fridhemsplan istället. Govindas är en vegetarisk restaurang som drivs av Hare Krishnarörelsen men restaurangen är förstås öppen för vem som helst. För 80 kr får man en blandtallrik som man får fylla på om man vill. När vi var där serverades en soppa med rättika, en gryta av potatis och gröna bönor, en sorts yoghurtsås med tomat och morot som smaksatts med basilika om jag inte tar miste, en chutney med tydlig kanelsmak som fick mig att tänka på jul, krispiga papadums och ytterligare en rätt som bestod av -ja, jag inte vet riktigt vad det var om jag ska vara ärlig mer än att det var en slags rulle täckt med kokossås. Rullen påminde lite om pannkaka eller omelett i konsistensen men jag vågar påstå att det var varken eller och det är inte heller någon rätt jag kommer gråta mig till sömns om jag aldrig får äta den igen för den smakade inte så mycket. På det hela taget tyckte jag att maten var sådär. Smakkombinationerna var intressanta men lyckades inte riktigt. Bön-och potatisgrytan var väldigt salt och yoghurtsåsen väl söt. Detta är i sig inte så förvånande eftersom man inte avsmakar maten under tillagningen eftersom Krishna ska vara den förste som smakar maten. En tanke som förefaller mig lite underlig för jag skulle inte vilja bjuda min gud på något som smakar sådär, men så är jag ju inte Krishnahängiven heller. Bara det faktum att de inte använder lök, vitlök (den mest frekventa kryddan i detta hem?) eller svamp i sin matlagning gör mig tämligen säker på att jag aldrig kommer att bli det heller.