Nya fynd

 Vi åkte en sväng till Myrorna i Ropsten häromdagen. Det var faktiskt sambons förslag. Vi har nämligen kommit på att vi vill ha fler Fasantallrikar ( de bruna som ni ser i soppinläggen) men gärna i lila eftersom vi också har en serveringsskål i lila. Tyvärr hittade fanns det två ynka tallrikar i mönstret men de var i dåligt skick och rätt dyra med tanke på det så det blev inga tallrikar den här gången.

Jag blev rätt besviken ska jag säga på att stället blivit så snofsigt nu att en sketen ulltröja kostade 160 spänn. Inga fynd göres där mer kändes det lite som. Stället verkar ha blivit trendigt och därmed också utplockat. Förr var expediterna nog oftast där på arbetsträning nu har de bytts ut mot modemedvetna hipsters  iklädda mössa, TV-glasögon och upprullade jeans. Det behöver ju inte vara något negativt i sig så klart men jag saknar känslan av att här är alla välkomna som jag tycker rått där förut.

Hursomhelst sprang jag på dessa gardiner med ett fantastiskt mönster  (visserligen i en läskig mormorsgardinskvalitet men ändå) som jag inte kunde motstå. Två gardinlängder för 50 spänn kändes ju helt okej. Dessutom fick den lilla duken som ni ser nedan följa med (10 pix). Fin till jul med sina röda äpplen men också fin till köket i allmänhet. Beklagar det halvätna kakfatet i förgrunden...

Rotsaker i thaibuljong och grönkålsquesadilla

Nu verkar det kanske som om jag lagar samma soppa hela tiden men det har faktiskt flutit lite tid emellan. Efter julens festande är det lätt att känna sig lite däst och man blir sugen på något lättare. Rätt ofta finns det också annan "vanlig" mat som glömts bort i kylen. Vi hade t.ex. en massa rotfrukter som började se lite trista ut. Nu menar jag självklart inte att man ska äta rutten mat men vi slänger en massa mat i onödan i västvärlden, vårt hushåll inräknat.

Kålroten, vitkålen och rotsellerin såg inte jätteaptitliga ut igår men efter lite skalning och hyfsning av det utåtliggande lagren visade de sig vara friska och fräscha inuti. Jag kokade upp en thaibuljong (precis som till nudelsoppan) ca 10-15 min medan sambon skalade och rev grönsakerna i matberedaren. Sedan pytsade jag helt enkelt ned rotsakerna och lät dem koka tills det blivit något mjuka men ändå hade tuggmotstånd, kanske en 15 min, (det där är ju förstås en smaksak vill man ha dem genomkokta så kokar man dem längre förstås) och sedan var soppan klar att servera. Plocka bara ut citrongräset ur soppan. Vill man kan man ju också koka ihop buljongen på egen hand en liten längre stund och sedan sila av den innan man lägger i grönsakerna så slipper man ju vitlökshack, kaffirlimblad och citrongrässtjälkar.

Jag var verkligen restdrottningen igår. Vi hade några tortillabröd och riven mozzarella över sedan vi gjorde fuskpizza häromkvällen (fuskpizza= pizza på tortillabröd). Detta fick nu bli tilltugg till rotsakssoppan, nämligen grönkålsquesadillan som ni ser till höger. Eftersom vi hade ett knippe grönkål i kylen som började bli lite gult i kanterna strimlade jag (den fina) grönkålen och lade den som fyllning tillsammans med mozzarellan mellan två tortillabröd och sedan penslade jag översta lagret lätt med lite olivolja och strödde på lite havssalt. Det blev överraskande gott faktiskt.

Gott Nytt År!

Igår hade jag en liten kris här vid köksbordet. Jag får det ibland. Stunder när jag tänker att jag inte gjort något med mitt liv. Att livet bara kommer att vara ett svischande ekorrhjul och att jag kommer ramla ur det som en torr hårboll och ångra att jag stått där och trajat hela tiden.

Det kanske är begynnande åldersnoja. Jag har ju trots allt passerat trettiostrecket nu. Eller så är det bara lite sunt perspektiv på livet man får mellan varven. Det suger i och för sig att få såna där vardagskriser och     sitta och lipa och tycka synd om sig själv men efteråt blir jag lite gladare igen. Redo för nya tag liksom.

Idag t.ex. kom jag på att livet blir ju vad man gör det till. Kanske skulle man odla sin kreativa sida lite mer och söka en sån här utbildning t.ex. Dekor & reklam. Synd att det är så jomlans dyrt bara och att man skulle behöva ta tjänstledigt för att orka med att gå den men kul vore det!

Med detta sagt vill jag önska er alla ett riktigt Gott Nytt År och må det bli så bra som vi vill ha det!

Sobanudelsoppa med röd curry

Den här soppan ser verkligen inte aptitlig ut på bild (skyller på vintereftermiddagsljuset och mina bristande fotokunskaper) men den blev kanongod! Börja med att koka ihop en god buljong och sen kan du ju ha i vad du vill. Själv vill jag ha mycket koriander att toppa men det är ju en smaksak. Sambon, dne mesproppen, tycker t.ex. att det smakar diskmedel.

ca 7 dl vatten
1 tärning hönsbuljong
2 citrongräs
ca 3 cm ingefära
3-4 klyftor vitlök
1/2- 1 röd chili
1 msk röd currypasta
saften av 1 lime
10 kaffirlimeblad
knappt 1 msk råsocker
olja
salt
fisksås

ca 8-10 kycklinglårfiléer
2 morötter
sobanudlar

koriander

Börja med att skala vitlökoch ingefära och hacka dem fint. Hacka även chilin (mängd efter smak). Fräs hacket i lite olja tills det blivit en aning mjukt. Slå på vatten, smula i buljongtärningen och kaffirlimebladen. Krossa citrongräset lite och lägg dem i kastrullen, rör ned sockret och chilipastan. Koka upp alltihop och låt det hela koka ihop sig på medelvärme i ca 15-20 min. Pressa i limesaften och rör i sockret. Smaka av. Kanske behöver du något mer av något av dem.

Skala under tiden morötterna och skär dem i tunna strimlor. Dela kycklinglårfiléerna på mitten. Rör sedan ned bitarna undan för undan i den kokande buljongen. Se till  att den puttrar hela tiden. Lägg därefter i sobanudlarna och morotsstrimlorna. Tycker du att det är svårt att tajma koktiderna kan man koka nudlarna för sig innan. När kycklingen är genomkokt ca 15 min (?- är inte så bra på det där med tider...) är soppan klar att servera. Strö över rikligt med koriander.

Det är rätt att våga göra fel

Läste just ett inlägg hos Underbara Clara om att "gunga igång fläsket". Det vill säga att komma igång, att påbörja men också avsluta det man företar sig utan att fastna p.g.a. rädsla för utveckling.

Jag tror att inlägget talade till mig för att jag är en sån som gärna (eller gärna ska jag inte säga för det är egentligen inget jag vill) fastnar i uppgifter för att jag får ångest över hur resultatet ska tas emot. Jag tror inte det duger, jag tror att folk ska vara kritiska men mest av allt kanske jag är rädd för vad som händer sen. För precis som Clara skriver är ju ett avslutande utveckling. Om man avslutar något måste man ju gå in i nästa fas, något nytt.

Mitt examensarbete i engelska är ett lysande exempel på detta. Jag höll på och harvade i år efter år. Jag tog fram texten och skrev lite bara för att ta bort den igen och revidera och utveckla i all oändlighet tills jag hade byggt upp sån ångest kring hela skrivandet att jag mådde illa bara jag tog fram pappren. Allra värst var det efter att min handledare frågade om jag inte var intresserad av att söka doktorandtjänst. Då gick prestationsångesten på högvarv. Inte kunde väl jag? Och vad skulle jag nu skriva nu när jag lurat dem att jag var så jävla bra?

Jag sökte aldrig någon doktorandplats för jag blev inte klar med uppsatsen i tid. Och i ärlighetens namn hade jag nog inte gjort det ändå av en herrans massa andra skäl. Men det är ändå lite tragiskt att jag höll tillbaks mig själv på ett så synnerligen effektivt sätt.

Nu när jag några år äldre och faktiskt till slut har blivit lärare (i engelska och franska på höstadiet) möter jag en massa ungdomar som har precis samma beteende. De har skrivkramp, de kommer inte till skott, de fastnar. En del vågar inte räcka upp handen i klassen av rädsla av att säga fel. Och jag tänker att det bästa jag kan lära de här ungarna är inte att böja alla engelska verb rätt i presens och imperfekt, inte heller att kunna uttala Beaujolais perfekt utan faktiskt att våga. Och att våga misslyckas.

Jag kör inte alltid med handuppräckning utan riktar ibland frågorna direkt till eleven istället. När de säger att de inte kan säger jag åt dem att chansa och att det värsta som kan hända är att det är fel. Då tycker de att jag är helknäpp. Men vi vuxna måste ju visa att det är okej att göra fel och tala om att göra fel är en bra början till att lära sig att göra rätt.  För det är ju som det gamla ordspråket säger: Man lär sig av sina misstag.

Oxsvanssoppa

Detta är vårt första försök på oxsvanssoppa. Vi har läst en hel del olika recept och sen gjorde vi så här:


Oxsvanssoppa
1 kg oxsvans
1 morot
1 palsternacka
1 gul lök
ca 10 svartpepparkorn
1 liten bukett färsk timjan
ett par persiljekvistar
1 msk salt
mjöl
smör


Dag 1:
Skala rotfrukterna och skär dem sedan i stora bitar. Skölj oxsvansbitarna med vatten. Torka av dem med lite hushållspapper och vänd dem i vetemjöl.  Bryn dem runtom i rikligt med smör. Lägg sedan över dem i en annan, stor gryta. Bryn rotfrukterna och lägg sedan även över dessa. Lägg i kryddorna och slå på vatten så att det täcker kött och rotfrukter. Salta. Låt koka upp, skumma av och låt sedan det hela koka i ca 5 h (japp du läste rätt!) på låg värme. Låt soppan svalna och ställ i kylen över natten.

Dag 2:
2 morötter
1 palsternacka
1 bit rotselleri
1 gul lök
1 -2 msk portvin
lite citronsaft
ca 1 msk kalvfond
ca 3 dl kokande vatten

Tag fram soppan som nu har fått ett tjockt täcke av fett. Detta lyfter du bort. Värm ut den simmiga buljongen. Späd den med vattnet och smaksätt med kalvfond. Skala grönsakerna och skär dem i stavar/klyftor. Koka rotsakerna mjuka i buljongen. Smaksätt med citronsaft, portvin och ev. mer salt.

Bulgursallad med ugnstekt rotfruktsfräs

Så här års är det bra pris på rotfrukter så vi har köpt på oss en massa morötter och vitkål. Igår blev det därför en lättfixad sallad till middag. Matambitionerna är inte så höga när man inte mår så bra men det här är så enkelt att minsta barnunge klarar av det. Helveggo dessutom och med lite juliga inslag.

Har jag sagt att jag inte gillar frukt i maten förresten? Glöm det. Jag har ändrat mig. Men det måste vara rätt sorts frukt.



Bulgursallad med ugnsstekt rotfruktsfräs
1,5 dl bulgur
3 dl vatten
1 msk tomatpuré
lite salt

2 mellanstora morötter
ett halvt (litet) kålhuvud
2 klyftor vitlök
en näve russin
en näve hasselnötter
olivolja
rejält med spiskummin
lite curry
lite chilipeppar
lite kanel
svartpeppar
salt

ca 1 dl hackad persilja
ett halvt granatäpple
saft av citron efter smak

Skala och ansa rotsakerna. Strimla vitkålen. Skär morötterna i slantar på snedden. Skiva vitlöken tunt. Lägg alltsammans i en ugnsfast form. Strö över kryddorna och ringla över olivoljan. Blanda väl med händerna - eller med något annat om du inte gillar det.  Rör ned russinen. Stek i ugnen i 200 grader i ca 15-20 min. Rör om ett par gånger under stektiden så att inte kålen blir svart. Släng i nötterna när det har gått ca 10 minuter.

Koka under tiden bulguren med tomatpuré i vattnet. Koka på låg värme utan lock. Blanda sedan bulgur och grönsaksfräset tillsammans i ett stort serveringsfat. Rör ned hackad persilja. Pressa över saften och kärnorna från ett granatäpple. Pressa ev. också över lite citron.

Enkel äppelsaft

 Den här saften blir supergod och den är så himla enkel att göra. Det jobbigaste var att hitta en bra plats för den att stå och dra på...

5 l klyftade äpplen
2, 5 l vatten
20 g vinsyra
1 msk natriumbensoat

socker efter smak

Skölja av äpplena. Klyfta dem och ta bort "fnaset". Lägg dem i en stor gryta/kärl som rymmer alltihop. Slå på vattnet och rör ned vinsyran och natriumbensoaten och låt det hela stå och dra i 5 dagar. Rör runt saften en gång om dagen.

När saften har stått i fem dagar ska den silas av. Rör därefter i socker efter smak - klart! Tappa på flaska.

Äppelrutor med lingonsylt och solrosfrön

En kompis frågade om vi ville ha äpplen och det tog vi ju så klart tacksamt emot. Jag kokade äppelmos, gjorde saft  ochbakade äppelpajer och frös in men äpplena ville aldrig ta slut. Så hittade jag ett recept på nätet  på äppelrutor med lingonsylt och solrosfrön som jag kände att jag bara måste prova. Här hittar ni det!

Jag hade inte tillräckligt med vitt mjöl så jag bytte ut en del mot grahamsmjöl och slog på lite mer vätska istället men det blev bra ändå. Jag hade heller inte på något pärlsocker för det glömde jag och dessutom är solrosfrön snyggt som topping i sig självt.

Tacolax

Det här är ett fräschare och kanske också lite vuxnare alternativ till det svenska fredagsobligatoriet tacosmys. Laxen kryddas med tacokrydda  (egen kryddblandning eftersom den där på påse är rätt dyr och mest innehåller glutamat). Till laxen serveras en avocadosalsa och quesadillas fyllda med stark ost och ruccolasallad.


Snabblagat, gott och ger lite mer variation än vad som ges med det vanliga tacoköret.

Tacolax
en bit lax, gärna rumpen då den har lite mindre ben

Kryddblandning:
spiskummin
chilipulver
paprikapulver
svartpeppar
salt

Börja med att skära bort skinnet från laxbiten. Skär den sedan i mindre bitar. Blanda ihop kryddorna, mängderna väljer du själv efter smak men jag brukar ta knappt 1 msk spiskummin, 1 tsk paprikapulver och kanske ett kryddmått av de övriga kryddorna. Panera laxen i kryddorna eller klappa in bitarna med dem. Stek laxen i ugnen i 15-20 min i ca 200 grader. Den får inte bli torr!

Avocadosalsa
2 avocados
1 tomat
1 liten gul lök
thaibasilika (eller koriander om du gillar det men det gör inte sambon)
saft från 1/2 citron
svartpeppar
salt

Hacka löken fint. Skär tomaten och avocadon i kuber. Det är gott med ganska grova bitar tycker jag.
Pressa över citronsaft och krydda med peppar och salt. Rör ned hackad basilika.

 Quesadillas
4 tortilla bröd
kanppt 2 dl riven, stark ost
50 g välsköljd ruccola

Lägg 2 tortillabröd på en plåt täckt med bakplåtspapper. Fördela osten över bröden. Fördela salladen över dem också. Lägg på de två andra bröden som "lock". Grädda i ugnen i 200 grader tills bröden fått lite färg och osten smält. Ta ut dem och skär bröden i snibbar. Servera som tilltugg till laxen.

Ugnstekt gädda

Ja nu var det ett tag sedan jag skrev något här igen men..bättre sent än aldrig som de säger. I oktober var vi ute och fiskade på landet och fick napp på en stor gädda som vi fick fjälla av och rensa alldeles på egen hand. Jag kan inte rensa fisk. Jag tycker det är rätt läskigt och läbbigt dessutom kan svärfar det där med fisk bra. Nu var ju dock inte svärfar på plats så vi fick ta hand om det smutsiga hantverket själva. 

Om ni inte visste det redan kan jag tala om att gäddor är ena hala och slemmiga rackare. Det är inte helt lätt att få dem att ligga still ens när de är döda. Men skam den som ger sig så efter mycket om och men fick vi med oss en fjällad och urrensad gädda med oss hem. 

Väl hemma stekte vi den i ugnen fylld med rikligt med smör och riven pepparrot och det var riktigt gott men det är ju helt klart enklare att bara gå ner till affären och köpa fisken...

Ugnstekt gädda

1 urrensad och fjällad gädda

ca 70 g smör

ca 3-4 msk riven pepparrot

ett par matskedar hackad persilja

salt

peppar

Salta och peppra fisken på insidan. Klicka ut smöret i buken. Riv pepparrot och lägg den över smöret. Hacka persiljan och strö över den också. Lägg ihop fisken och lägg den i en ugnsfast form med skinnsidan nedåt. Tillaga i ugn i 200 grader i ca 30 - 40 minuter (köttet ska falla från benet men inte bli torrt). 

Fridolin på opera

Igår var jag och sambon på Kungliga Operan här i stan för första gången. Jag har varit på opera en gång tidigare men det var när jag pluggade i Lyon och det var i ärlighetens namn ingen höjdarupplevelse. Vi såg en långdragen tjeckisk opera, Russalka, textad till franska från platser jag undrar om man ens skulle kunna med att sälja i Sverige men i La France är det tydligen helt i sin ordning att studenter får sitta bakom en stolpe och under en balkong som skymmer textningen. Man är väl där för musiken, liksom. 

Som första operaupplevelse gav det inte precis mersmak men så på en fest för några år sedan hamnade vi bredvid en operaintresserad herre som rekommenderade oss att gå och se Puccini. Sambon blev så inspirerad att han önskade sig operabiljetter i fördelsedagspresent och det fick han också. Problemet var bara att det aldrig gick några Pucciniföreställningar. Wagnerhistorier om sex timmar var det som gavs och när en Pucciniopera väl verkade ges bokades biljetterna upp innan man hann säga halv sju.  

Helt plötsligt hade nästan två år gått och biljetternas giltighet höll på att gå ut men av en ren slump hade jag sett reklam för "Bohème"på en skylt inne i stan så sambon ringde upp och bokade platser, parkett. Dyrt var det, vi fick lägga till lika mycket pengar som han fått i present, men man såg bra. 

Så här presenteras stycket på Operans hemsida: 

Puccinis mästerverk under Paris takåsar

Ungdom i storstaden, fattigdom, förhoppningar, kärlek och död handlar det om i en av förra seklets mest populära operor. Ett glatt och fruktansvärt liv kallade Henri Murger Parisbohemens tillvaro i sin roman från 1840-talet. Giacomo Puccini komponerade 1896 historien med både humoristisk och  smärtsamt skön musik. Ibland kallas Bohème sentimental  i sin koncentrerade realism är det en stark modern opera. Idag utspelas den varsomhelst dit unga människor flytt på jakt efter ett eget liv.

Bara rubriken räckte ju för att övertyga mig som ni förstår. Konstnärer, Paris, dekadens. Tyvärr blev jag lite besviken. Jag är en sån där som vill frossa i  gammeldags miljöer, svepande kjolar och flätade hår som andas artonhundratal. Det ingår antagligen i min romantiserade bild av opera. Gårdagens föreställning bjöd inte på så mycket sånt. Kläderna och dekoren var tvärtom ganska modern. Rodolphe klev in i jeans och munkjacka med en väst över. Musette hade Prinsessan Léa frisyr och röda stövlar. 

Musiken var vacker och pampig men den grep inte riktigt tag i mig. Jag tyckte nästan att det blev lite fånigt när allt som sades sjöngs fram så här:"Jag heeeeteeeer Miiimi och jag älskaaaar att broooodeeeraaaa liljoooor och roooosor".  Jag vet inte riktigt...Det är inte min bag hur gärna jag än hade önskat att det vore det. Jag hade velat ha mer artonhundratalssvärta och romatisk melodramatik tror jag. Nu kändes det bara lite kalt och könlöst. Jag förstod mig inte på karaktärerna. Tjej går in till snubbe och vill låna eld. Han blåser ut elden och gömmer i mörkret hennes nyckel för att ha henne kvar och de blir störtförälskade. Sedan älskar och bråkar och lider de tills hon dör. Det var mer fruktansvärt än glatt tyckte jag nog. 

Vad tycker ni om opera? Vad har ni för erfarenheter ? 

Bild lånad från Kungliga operans hemsida (Man fick ju inte fota där).

Helguppdatering

Dagarna bara springer iväg och helt plötsligt har man passerat mitten av september. Jag har rätt intensiva jobbveckor nu så uppdateringarna får ske på helgen. I ärlighetens namn blir det inte heller så mycket att skriva om när man bara jobbar hela tiden. Hoppas några läsare ändå orkar hänga kvar. Snart är det ju dags att dra igång julbloggen också och då kommer nog aktiviteten här gå ner lite till så då hänvisar jag er dit istället. (Fast rent erfarenhetsmässigt så jag brukar inte kunna hålla mig utan skriver lite på båda samtidigt.)

Små glädjeämnen

Ibland får glädjs man över det lilla. En sådan sak kan vara en bukett luktärtor på köksbordet. De är så vackra, både i färg och form och doften gör mig alltid lite nostalgisk och varm om hjärtat.

Favoritgrytan

 Nu är hösten här igen och med den kommer suget efter mustiga grytor. En favorit här i huset är den här marockanska lammgrytan som jag bloggat så många gånger om att jag inte tänker tråka ut er med att skriva receptet igen men här hittar ni det om ni mot förmodan missat det. Men tricket för att få grytan så där härligt god är att använda kött med både en del fett och ben kvar och låta den koka länge och att inte snåla med vitlöken.

 Grytan passar fint till ris men ännu godare är det med bulgur till . Jag smaksatte bulguren med citronskal, persilja och mynta. Det blir superfräscht till grytan. Riktigt snyggt ser det ut också om man dekorerar bulguren med några tomatklyftor.

Pricken över i är att rosta lite flagad mandel att strö över grytan. Det ger en god, nötig brytning som gifter sig fint med kryddorna och sötman i grytan. Mumma!

Autumn make over

 Jag har länge känt mig less på inredningen här hemma och känt ett skriande behov av förändring. Jag gillar visserligen den lite nötta stilen med gamla svartvita bilder men de ger mig ingen energi. Jag vill ha liv och färg!

Lite idéer har pyrt i bakhuvudet men jag har inte riktigt kommit till skott. Till exempel köpte jag en kökshandduk på Åhléns för några veckor sedan med avsikten att göra en tavla av den men eftersom jag inte hade någon passande ram har den legat i en låda med tygstuvar ett bra tag.Men idag åkte vi till IKEA för att köpa besticklådor och då passade jag på att köpa en svart ram till handduken.

Jag tycker faktiskt det blev riktigt schysst. Dessutom piggar budskapet upp mig. Kanske för att jag känt mig lite trött och hängig i största allmänhet det senaste. På IKEA hittade jag också matchande kuddar. Enligt prislappen skulle de kosta 149:- /styck så jag slog till på två stycken. I kassan visade de sig gå på 99 kr istället så det blev ju en budget make over!

Mina gamla franska affischer (inköpta i Paris för många år sedan) fick åter komma till heders efter ett år på en undanskymd plats i arbetsrummet.  Färgerna i dem passar faktiskt oförskämt bra ihop med mina nyinköpta kuddar. Det gjorde också lustigt nog Graham Greene boken jag fick syn på i bokhyllan så den fick helt nördigt vara med på bilden nedan fast det är jättelängesedan jag läste den...

Äppelfest

Förra helgen åkte vi ut till kompisen på landet och plockade tre sorters äpplen, morötter och bönor i hans trädgård. Det är verkligen en lyx att kunna äta mat som man vet var den är odlad och framförallt utan en massa gifter. När vi kom hem blev det några timmar i köket. Vi lagade äppelmos, smulpaj och äppelmuffins.

Smulpaj är verkligen suveränt gott och enkelt att göra. Det är förresten muffins och äppelmos också och det är kanske det som är så kul med äpplen.

Äppelmuffins

ca 6 äpplen, modell mindre
ca 2 msk socker
ca 2 msk kanel
125 g smör
4 dl vetemjöl
2 dl strösocker
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
2 dl mjölk
2 ägg

Värm ugnen till 200 grader. Fyll en muffinsplåt med muffinsformar. Skala äpplena, kärna ur dem och skär dem i klyftor.  Lägg dem i en påse med önskad mängd kanel och socker. Knyt ihop och skaka om. Smält smöret  och låt det svalna. Blanda vetemjöl, socker, bakpulver, vaniljsocker väl. Vispa ned mjölken i smöret, sedan ägget i mjölk-smörblandningen. Rör samman med torrvarorna. Blanda väl. Fyll muffinsformarna till lite mer än hälften. Tryck ner 2-3  äppelklyftor i varje muffin. Grädda i ugnen i ca 20-25 minuter mitt i ugnen i 200 grader.

Blogger och jag...

är inte goda vänner för vi är mycket olika...(nynnar pollysången). Nä, men ibland blir jag bara oerhört trött på att inte ha kontroll över hur inläggen ser ut. Jag har för lite kunskap helt enkelt. Ibland fungerar inte förinställningarna tillfredsställande heller och då kan det se riktigt galet ut. Hoppas ni har överseende med det. Jag försöker lära mig...

Tips för hemmapysslare

Terminsstart har tydligen blivit liktydigt med förkylning för mig. Ligger hemma i soffan och hostar och snorar för närvarande och försöker att inte stressa upp mig över att min planering kommer att ha kraschat redan innan jag ens har hunnit delat ut den till mina elever. Samtidigt är det ganska skönt att vara lite krasslig. Det är i alla fall en god anledning till att ligga still på soffan och titta på film. I förrgår blev det Truffauts "De 400 slagen". Igår surfade jag runt på alla bloggar som finns, typ. Idag får vi se.

Jag passade också på att läsa alla mina mail från BHG, Better Homes & Gardens som jag prenumererar på. Jag vill gärna slå ett slag för BHG om ni inte redan känner till dem. Helt gratis kan man prenumerera och få tips om inredning, pysselidéer och recept. Passar mig alltså!

Idag läste jag t.ex. om pyssel du kan göra av saker du redan har hemma, hur du inreder med varma färger och recept som lagas på mindre än 30 minuter. Särskilt de senare gjorde mig glad eftersom där fanns med ett recept på sobanudelsoppa. Jag köpte nämligen just sobanudlar i helgen när jag var med en kompis på Kina Li (kinaaffären jag tjatat om tidigare). Sitter ni på några sobanudelrecept så får ni gärna dela med er!

Bilderna är lånade från www.bhg.com

Lyxig räkpasta

Tomatbas:
4 färska tomater
1 klyfta vitlök
helst några färska basilika blad
(torkad funkar också)
Tärna tomaterna grovt och hacka vitlöken lite grann.

1 gul lök
1 fänkålsstånd (halvt om det är väldigt stort
1 morot
3 klyftor vitlök
1/2 påse saffran
1 dl vitt vin
ca 1 dl vispgrädde
ev. lite vatten att späda med
500 g räkor
2 krm salt
2 krm svartpeppar

Börja med att koka upp vattnet till spaghettin och gör tomatbasen. Skala lök och vitlök och hacka dem. Ansa fänkålen och strimla den. Fräs grönsakerna i olja på medelhög värme tills de har blivit glansiga och lite mjuka. Slå på tomatbasen och tillsätt vin, saffran, salt (var sparsam till en början) och peppar. Låt det hela koka ihop sig ett par minuter innan du tillsätter grädden. Låt det sedan puttra på låg-medelhög värme under lock i ca 15- 20 min. Koka under tiden spaghetti och skala räkorna. När pastan är färdigkokt lägger du ned räkorna i såsen. De ska bara bli varma, ej koka eftersom de blir sega då. Servera med rykande färsk pasta med ett gott vin och ett gott bröd vid sidan av.