Hej tomtegubbar slår i alla glasen...

Den andra advent hade jag tänkt bjuda några kompisar på ett litet glöggparty. Problemet var, åtminstone fram till igår att jag inte har några glöggmuggar. Jag letade lite i helgen när jag var på stan med föräldrarna men utan resultat. Men så igår fick jag en briljant idé: jag ska leta glöggmuggar på loppis! Efter vegolunchen åkte vi därför till Myrorna i Ropsten, en enorm second hand med en rejäl porslinsavdelning. Jag tänkte att där om någonstans borde jag kunna hitta några annorlunda glöggmugar och mycket riktigt där stod de. För 60 kr fick jag dessa fyra små laserade koppar, dekorerade med glada tomtar som alla bär på olika saker (paket, äpplen, en korv och ett ljus). Jag skulle känna mig riktigt nöjd om det inte vore för det att vi kommer att vara minst fem personer på glöggbjudningen. Jag ser ingen annan råd än att det får bli Myrorna igen. Det finns ju en del second hand affärer på Söder också.

Vegetarisk buffé med gaffelbrist

Efter tre timmars intensivt tentapluggande igår ansåg jag att jag var värd en riktig paus. Det tyckte sambon också och föreslog att vi skulle luncha på Örtagården (en restaurang som serverar vegetarisk buffé för 75kr fram till kl 15.30 på vardagarna). Sagt och gjort, vi begav oss till veggorestaurangen där man kunde smaska i sig både av det ena och det andra. Örtagården bytte ägare i våras och jag tycker att kvaliten på maten har höjts ett snäpp men servicen borde de verkligen jobba med. Sambon fick fråga tre gånger efter bestick utan att få några. "Fel på diskmaskinen" var svaret. Till slut blev han irriterad eftersom hans mat började kallna och först sedan det hänt lyckades han få tag i en karl som kånkade disk från det intilliggande köket så att han fick sina bestick. Jag hade hunnit klämma i mig halva min portion innan han ens fick börja äta men när man gjorde det kunde man avnjuta bl.a. smörstekta morötter med potatismos, tomat och böngryta och ett välja av ett överdåd av råkost som rårivna morötter, knaprig blomkål men också groddar och marinerade bönor och champinjoner. Dessutom har de jättegott rödbetsbröd som man med fördel äter med husets hoummus eller tapenade. Tummen upp för käket alltså men inte ska man behöva vänta en kvart på en gaffel ens när diskmaksinen är paj!

Tenta och blodpudding = vardag?

Ja, som ni kanske har märkt av (in)aktiviteten här på bloggen har jag haft mycket att stå i det senaste och därmed har maten fått stryka på foten. Det har varit mycket uteätande och halvfabrikat ett tag nu(ja, jag vet vad jag har sagt om halvfabrikat men har man bråttom så har man). I helgen var det dock fest. Då var mina föräldrar här och då blev det restaurangbesök. Vi besökte Papa Gallo på Götgatan och åt retroklassikern plankstek. Plankan var rejält tilltagen med goda tillbehör (grillade tomater,sparris, béarnaisesås m.m) men jag kan sätta pengar på att moset var gjort på pulver och det tycker jag egentligen inte är ok när man betalat 179 kr. Men - vi blev mätta och hade det trevligt och som "efterrätt" beställde jag och mamma in var sin Irish coffee. Mumma!
Tyvärr gick det snabbt att komma tillbaks till verkligheten då jag var tvungen att ägna början av veckan åt tentaplugg (tentan skrevs f.ö. idag)så inte heller den här veckan har bjudit på några större kulinariska upptäckter. Till middag åt vi blodpudding som serverades med knaperstekt bacon, strimlad vitkål och hemkokta lingon. Inte så pjåkigt alls faktiskt, trots att jag var ganska skeptisk när Kärleken först föreslog menyn. Dessutom är det bra med lite järntillskott så här i vintermörkret. Blir det aaalllldrig någon snö förresten?

Födelsedagsmiddag i tre akter

Idag firades Kärlekens födelsedag med trerättersmiddag i goda vänners lag. Till förrätt blev det blomkålssoppan som pojkvännen har förälskat sig i serverad med persiljeströssel och knaperstekt bacon. Huvudrätten bestod av en mustig kycklinggryta med vin , svamp och rotsaker(recept hämtat från septembernumret av Matmagasinet). Grytan serverades med potatis och kokta haricots verts. Som avslutning åt vi en variant av den superlätta efterrätten Gino* med den obligatorisk bananen och kiwin men eftersom jordgubbarna är både urvattnade och dyra så här års utgjordes det röda inslaget av röda vindruvor. För syran skull fick även en apelsin följa med i formen. Senare upptäckte jag att det inte rekommenderas att blanda i apelsin men varför vet jag inte. Vi tyckte i alla fall att det smakade bra.

*Gino är enligt Tastelines informativa sida "En klassisk dessert som först skapades på restaurang PA&Co i Stockholm. Efterrätten fick senare ge namn åt en rockklubb som var populär i mitten på 90-talet, men som numera är insomnad. Frukterna i receptet är de som ingår i originalreceptet men det går naturligtvis bra att ta den frukt man känner för." (www.tasteline.se) Färgerna ska visst symbolisera den italienska flaggan (mitt tillägg).

Rara rester

Varje år slänger svenska hushåll 900 000 ton mat. Mycket mat slängs bara för att datumet är utgånget men många glömmer att lukta och smaka om den verkligen är utgångne. Jag måste erkänna att trots att jag både går mer på näsan och tungans utlåtande än efter det tryckta datumet så bidrar jag nog en hel del till sopberget. Alltför ofta hittar jag en oöppnad burk crème fraiche som har gått ut i datum för över en vecka sedan och flera gånger i veckan slänger jag ris, pasta och potatis som har blivit över från middagen. Till mitt försvar måste jag säga att jag lägger i nmina rester i kylen med avsikt att ta hand om dem men som alla vet blir det inte alltid som man har tänkt sig och matresterna får åka rutschkana ned i sopnedkastet istället. Idag har jag dock överträffat mig själv och tagit vara både på överbliven risgröt från igår och de två svarta bananerna jag hittade i fruktkorgen. Risgröten blev till två små risgrynspuddingar som gjorde sopplunchen lite mera mättande. Bananerna förvandlades med hjälp av kokboksklassikern "Sju sorters kakor" till en kryddig banankaka som t.o.m. jag, trots min skepticism mot banan i mat, tycker om.

Tomatsoppa

Här kommer ett "recept" på ytterligare en lätt lunchrätt som passar bra när det är kallt utanför knuten - tomatsoppa.
Tomatsoppa
1 stor gul lök, hackad
2 klyftor vitlök, hackad
1 brk krossade tomater
1 msk tomatpuré
1 msk basilika (har du färsk så blir det extra gott)
peppar salt
1-2 msk olivolja
ev. 1 msk balsamvinäger

1. fräs löken och vitlöken i olivolja tills den blir genomskinlig. Tillsätt tomatpurén och tomatkrosset. Låt koka ihop ca 15 -20 min. Soppan blir då simmig och löken har kvar lite tuggmotstånd. (Vill du att löken ska vara mjuk får du koka längre. detsamma rekommenderas om du ska passera soppan.) Krydda med peppar och basilika. Smaka av med salt och eventuellt en skvätt balsamvinäger.

Julklappstips 2

Bilden är hämtad från www.bazarte.com
En annan sak som i alla fall jag väldigt gärna skulle vilja ha är den här fina plåtburken i design av Valérie Nylin. Den är ju bara så fin och skulle verkligen passa bra på min nya hylla istället för det nuvarande papperpaketet från Lipton. Jag stod och dreglade över den på STOCKHOME idag men avstod från att köpa den då det finns så mycket annat som jag behöver mina pengar till just nu. 79 kr är väl i och för sig inte någon blodig summa pengar men hade jag köpt den hade jag ju också blivit tvungen att köpa en massa lyxiga teer att fylla de små facken inuti med. Valérie Nylin har designat ett flertal andra burkar också, bl.a. en karamellask, en burk att ha flingor i och en sybehörsburk. Teasken är min favorit eftersom den, enligt mig, har det finaste motivet.

Julklappstips

Bilden är hämtad från www.adlibris.se

Och så när vi ändå är inne på ämnet jul så måste jag bara tipsa om en bok som måste vara den ultimata julklappen till alla som gillar mat och litteratur. Boken heter "Kafkas soppa" och är skriven av mark Crick. Så här beskrivs den hos adlibris.se:

Kafkas soppa är hela världslitteraturen i 14 recept. Tillagandet av varje rätt beskrivs i en berömd författares stil, från Homeros till Irvine Welsh. Mark Crick är en litterär buktalare som har valt sina ingredienser noggrant, marinerat dem i ironi och kryddat med humor och anakronismer. Han har också illustrerat boken à la kända konstnärer som Andy Warhol, Hogarth, Henri Matisse och Frida Kahlo.Recepten fungerar utmärkt, men det verkliga nöjet med denna lilla pärla till bok är Mark Cricks säkra öra för litterär parodi.

Vem kan motstå något sånt?

Nysnö och tomtegröt

Jag vet inte om det var den överrumplande mängden snö utanför fönstret som fick Kärleken att önska sig "tomtegröt" (risgrynsgröt för er som undrar) till middag men gröt blev det i alla fall. Det är inte utan att man får lite julkänslor när den söta doften av kanel och mjölk svävar över köket och mörkret har sänkt sig över snötyngda tak utanför fönstret. Nu vill jag bara snabbspola mig fram till december så att jag får baka lussekatter och laga julgodis för brinnande livet och bjuda nära och kära på glögg och pepparkakor med ädelost. Ja, jag vet jag är en gravt störd människa när det kommer till julen men man har inte roligare än man gör sig. Mer jul till folket!

Snabbfixad lunch

Idag blev det en lunch som säkert kan kritiseras en del näringsmässigt men som smakar bra och är oslagbart snabb att fixa. Denna baconpasta rör du ihop på mindre än en kvat. Sätt på pastavattnet innan du börjar hacka löken så timar du koktiden med pastasåsen.
Baconpasta
2-3 portioner
1 pkt bacon, delat i mindre bitar
1 hackad gul lök
1 finhackad vitlöksklyfta
1 brk lätt crème fraiche
1 brk skivade champinjoner
½ msk torkad basilika
svartpeppar

Fräs baconet i sitt eget fett en-ett par minuter. Tillsätt champinjonerna som gärna ska få lite färg. Tillsätt löken och vitlöken och låt löken bli mjuk utan att den tar färg. Krydda. Töm över crème fraichen och låt allt koka ihop. Servera med spaghetti kokt al dente och sallad.

Det snöar i Stockholm idag...

Så här ser det ut utanför mitt fönster idag.

Smaskig salmo salar

"Less is more" är den elake kocken Gordon Ramsays mantra. I matlagningssammanhang betyder detta att man inte ska blanda in för många smaker i samma rätt. Efter gårdagens middagsfiasko är jag definitivt beredd att hålla med honom; det enkla är oftast det godaste. Dagens middag fick därför gå det enklas tecken: laxfilé, potatis, romsås och sparris. Laxsidan kryddades med kryddblandningen "Glada laxen" , en aromatisk blandning av rostad lök, vitlök, persilja och salt från Stockholms Eter och Essencefabrik. Därefter bakade jag den under folie i ugn i ca 25 min. Romsåsen gjordes på enklast möjligaste sätt. En burk crème fraiche rördes ihop med 50 g röd rom, 1 klyfta pressad vitlök samt lite peppar.(Lite dill hade inte varit dumt att ha i heller men den var slut.) Sparrisen smaksatte jag bara med pressad citron, lite smör och havssalt. Mums.
Den ovannämnda essencefabriken är förresten ett litet mecka för den som gillar kryddor. Den lilla butiken ligger på Wallingatan 14 och är väl värd ett besök bara för interiörens skull. Affären har nämligen bevarat sin inredning från det att kryddboden öppnades 1889, vilket innebär att alla kryddor skopas upp för hand från röda plåtburkar och vackra glasburkar för att sedan vägas på gammeldags vis med små vikter. Runt jul brukar det bli ett besök för min del eftersom det här är affären om man så vill ha saffran eller pepparmyntsolja eller blå karamellfärg. Kolla här!:
www.essencefabriken.se

Kökshylla

När man bor på 41 kvadrat får man ta till vara på allt utrymme som finns. Är man som jag dessutom förtjust i att köpa på sig en massa kryddor, nötter och baljväxter av olika slag bara för att det roligt att prova blir det snabbt ganska trångt i skåpen. Lösningen blev en vägghyllan "Värde", 95 :-, från IKEA. Alla kokböcker och baljväxter som fått trängas med kryddburkar och pastakartonger i våra proppfulla köksskåp fick så ta plats ute på väggen istället. Praktiskt och snyggt också tycker jag. För att inte tala om all plats jag har fått i mina skåp. Jag måste nog ta mig en sväng till Hötorgshallen imorgon...

Jordnötsgryta med rotsaker

Jag gillar att laga mat och betraktar det för det mesta som en sorts hobby snarare än ett nödvändigt ont. Roligast är att testa nya saker eller kök som ger lite utmaning. Ett tag var det thaimat. Just nu är jag lite fixerad vid veganmat. Med risk för att göra alla veganer sura ska erkännas att intresset inte har något att göra med djuretiska frågor utan mer med att jag tycker att veganmat är spännande för att det krävs en god portion uppfinningsrikedom om man inte vill äta sojakorv veckan lång. Dessutom gillar jag grönsaker men när jag ska tänka veganskt landar det ofta i att det blir en tomat och linsgryta, vilket i och för sig kan vara gott, men lite tråkigt. Därför valde jag att prova detta veganska recept som jag hittade på nätet. Egentligen var det väl mest kryddbasen jag provade för jag hade varken pumpa eller gröna bönor men bytte enligt rekommendationer i receptet ut pumpan mot rotfrukter och bönorna mot spenat. Resultatet blev väl sådär. Grytan blev för plottrig för mitt tycke. Möjligen berodde detta på att jag överdoserade kanelen men jag tror att det est berodde på att det var för många kryddor/smaker inblandade så att det tillslut smakade varken eller. Det blev ungefär som att äta rotsaker i pepparkakssmet. Jordnötssmöret märktes mest i grytans krämighet men någon jordnötssmak var det inte tal om. För er som ändå känner er manade att testa finns orginalreceptet här: http://vegania.mine.nu/
Där finns också en hel del andra recept som verkar mer lovande.

Blomkålssoppa

Blomkål är en underskattad grönsak som jag tyvärr ofta glömmer bort. Men blomkål är gott och framförallt väldigt plånboksvänligt om man är en fattig student. Så här när vintern börja göra sig påmind och det dessutom är torsdag äter jag gärna soppa och idag föll valet på just blomkålssoppa. Supergott och superlätt att göra om man har en stavmixer.

Blomkålsoppa
1 blomkålshuvud
1 l vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
1 dl vispgrädde
cayennepeppar
1 nypa socker
salt
1. Dela blomkålen i små buketter. Lägg dem tillsammans med vatten och buljong i en kastrull och koka dem tills de är riktigt mjuka.
2. Mixa blomkålen med en stavmixer till en jämn soppa.
3. Tillsätt grädden,låt soppan koka upp igen. Krydda med cayennepeppar och smaka sedan av med salt och ev. lite socker.
Servera soppan med knaperstekt bacon och hackad persilja.

Saffranskokt fänkål

Fänkål är en god grönsak med en lite speciell, lakritsaktig smak. Hemma hos oss är den en självklar ingrediens i fisksoppan men jag ville pröva att göra något annorlunda. En kycklingrätt med fänkål och saffran som min mamma bjöd på för längesen spökade i bakhuvudet så när vi skulle göra ugnstekt kyckling till middag kändes det helt rätt med ett tillbehör baserat på dessa ingredienser. Med lite hjälp från olika recept på internet blev det till slut en gyllene och fänkålssmakande anrättning som stod på bordet. Så här gjorde jag:

1 fänkål, skuren i ganska grova bitar
1 stor gul lök (jag använde två små), skuren i tunna klyftor
2 morötter, i slantar
ca 4 dl vatten
1-2 msk kycklingfond
½ pkt saffran (gillar man saffran kan man med fördel ta hela paketet)
1 stjärnanis
1 strimlad, torkad chilifrukt
ca ½ tsk svartpeppar
saften av en apelsin (för mer smak skulle man kunna riva i lite skal också)
salt
ev. lite socker
maizena
Lägg de delade grönsakerna i en traktörpanna. Slå på vatten, fond och apelsinsaft. Låt grönsakerna puttra tills de är nästan mjuka. De ska ha kvar lite spänst och tuggmotsånd. Rör ut lite maizena med vatten och red av såsen så blir den simmigare. servera till kyckling eller fisk.

Vitkålssallad till fläskkött

På Kärlekens begäran blev det revbensspjäll till middag idag. Ugnstekta revbenspjäll med potatis och sås. En riktig husman alltså. Till detta serveras också en fruktig vitkålsallad som passar bra till fläskkött. Nu när jag tänker på det skulle salladen säkert funka till julmaten också eftersom smakerna är lite juliga.
Vitkålssallad till fläskkött
½ huvud, tunt strimlad vitkål
1 rött äpple (grönt går också bra men rött bryter snyggare mot kålen)
1 näve russin
1 näve grovhackade valnötter
ev. ½-1 apelsin i bitar
Blanda väl. Servera.

Barnvagn=pansarvagn?

Ibland blir jag väldigt förvånad över hur människor är funtade. Särskilt småbarnsmorsor verkar ha förlorat allt vett och sans så fort de har pluttat ut ungen. Få människor är nämligen så arroganta och påstridiga som kvinnor med barnvagn. Inte alltför sällan händer det att jag får en känsla a att vara jagad, att någon smyger tätt bakom om mig. Allt som oftast har jag rätt. Där finns verkligen någon som går hack i häl på mig. Allt som oftast är denna någon en mobilsnackande, kaffedrickande mamma med barnvagn. Självklart ska nyblivna mammor och deras barn ha rätt att vistas ute på gatorna men om man gör det medhjälp av ett fyrhjuligt fordon kan det vara på sin plats att iaktta lite försiktighet. T.ex. skulle det vara rimligt att man saktar ned tempot när man går bland andra människor. Om man plötsligt blivit en meter längre än normalt måste man också anpassa sina rörelser efter detta. Det verkar de flesta lattemorsor inte ha förstått. De traskar segervisst fram som med sin babyutrustade Juggernaut alltmedan folk förskräckt slänger sig åt sidan.

Lika självklart som att andra forgängare ska anpassa sig och flytta på sig är det också att barnvagnar ska ha företräde på bussen. För mig är det självklart att hjälpa till, att se till att dörren inte går igen, att underlätta för de som vill åka buss med barnvagn men om det inte finns rum så finns det inte. Detta brukar dock inte hindra barnvagnsmamman. "Jag är mamma alltså har jag rätt" tycks vara den rådande inställningen. Imorse såg jag hur en mamma desperat försökte knöla in sin barnvagn intill en annan i det trånga barnvagnsutrymmet på bussen med sådan frenesi att mamman som faktiskt fått plats först valde att gå av för att promenera en station istället. Vid nästa stopp skulle ytterligare en vagn på. Den var smalare så nu gick det bra. Denna gång blev bara de intill sittande passagerarnas tår överkörda. När jag så slutligen ska kliva av väljer jag att ta den främre av bussens mittdörrar eftersom jag aldrig kommer att kunna ta mig förbi barnvagnarna utan att de måst flytta på sig (vilket f.ö. var omöjligt). Det flyter på bra ända tills en vagnmamma tycker att hon ska backa rakt ut i det ringlande ledet med människor som väntar på att få gå av. Hon har ju trots allt en pansar..förlåt...barnvagn med sig.

Jag kan inte vänta på att få ge igen. Ska jag ha barn så ska jag ha tvillingar så att jag kan köra på folk ordentligt...MORR.

Lätt som en omelett

Ibland är det snabba ryck som gäller på lunchen men jag tycker ändå om att få i mig lite lagad mat. Detta är en återkommande räddare i nöden hemma hos mig som tar max tio minuter att få på bordet om man är lite flink i fingrarna.

Omelett med spenat, ost och tomat
2-3 nävar sköljd bladspenat eller motsvarande mängd fryst
1 hackad vitlöksklyfta
1 ägg
1-2 msk mjölk
3-4 skivor ost
4-5 skivor tomat
smör
peppar
salt
1. Fräs spenaten och vitlöken i lite smör i en stekpanna. Rör ihop ägget med lite mjölk med en gaffeli en liten skål. Häll äggblandningen över spenaten och vitlöken. Låt omeletten stelna något på låg-medelvärme. Den ska vara lite krämig. Lägg ostskivorna på en halvan av omeletten. Lägg tomaterna ovanpå osten. När omeletten blivit lite gyllene är det dags att vika ihop den och föra över den till tallriken.

OBS! Se upp med värmen när du gräddar omeletten. För lite värme = ingen stekyta= svårt att ta upp omeletten utan att den går sönder. För varmt = en omelett med svart botten och rinnig yta.

Impuls!

Nu är det bekräftat igen. Jag är inkapabel att göra planera klädköp. Idag på min lediga dag hade jag bestämt mig för att gå ut på stan och införskaffa det där som alltid fattas varje morgon när jag står där framför garderoben, vildögt stirrande och maniskt letande efter en fungerande kombo. med andra ord - jag skulle köpa basplagg.Tråkiga tröjor med enkla ringningar i vitt,svart och möjligen grått. Praktiska med lång ärm så här till vintern. Och vad blev det? En totalt opraktisk knäkort klänning med söta 40-talsärmar i ett material som är totalt oförenligt med svensk vinter. (Den var på rea för 99:- vill jag säga till mitt försvar.) En något mer praktisk grå grovstickad tröja (fast det ska erkännas att 3/4-ärm nog inte är jättevarmt när höstvindarna tilltar). Sedan blev det en lätt genomskinlig kortärmad vinröd blus från Indiska med rund krage och rara små,små prickar (ähum, får väl hoppas att jag har någon värmande cardigan på lut) och slutligen en blommig skjorta (även den med kort ärm). Så mycket för den planerade shoppingen. Tur att Kärleken följde med och styrde upp den här höstens kappinköp. Gud vet vad jag hade kommit hem med annars. Ett nattlinne med rosa elefanter?