Knäppa bostadspriser och ett vackert hem

Efter många år i hyresrätt händer det att jag ibland drömmer om något eget. Ett hus, eller lägenhet, där man kan måla en knasig väggmålning eller sätta upp en stormönstrad tapet utan att behöva känna att det här måste jag kanske återställa innan vi flyttar. Självklart kan man fläska på i en hyresrätt också med men jag är lat och känner inte att jag vill lägga ned den energin om allt ändå ska omvandlas till sjukhusvitt i ett senare skede.

Förvisso är jag också en hängslen-och-livrem människa så frågan är väl om det skulle bli så mycket annorlunda i en bostadsrätt men i mina drömmar blir det i alla fall det. Men så är det ju den där lilla detaljen att bostadspriserna i Stockholm är vansinniga. Komplett VANSINNIGA. En trea i förorten kan dra iväg mot 2,5 miljoner. Villorna ska vi inte ens prata om. Den mest modesta skokartong säljs för 3-4 miljoner. Jag surfar runt och ju mer jag ser, ju mer inser jag att min dröm om en 20-talsvilla med lummig äppelträdgård bara är att glömma. Om jag inte rånar en bank. I bästa fall kan det bli tal om en 60-talslägenhet i någon förort.

Ibland blir jag bara knäckt och modfälld över den sjuka bostadsmarknaden men samtidigt undrar jag- Vilka är alla de här människorna som köper villor för 6 miljoner i Kärringstan? Har vi så många höginkomsttagare i Stockholm? Eller sitter folk i sina tjusiga hus och käkar blodpudding och nudlar för att få ekonomin att gå ihop? Jag antar att de flesta inte har så mycket tid att vara i sitt hus alls eftersom de troligen jobbar arslet av sig för att ha råd att bo kvar. Så vill jag inte leva mitt liv. Så viktigt är inte boendet för mig. Jag trivs bra i vår förortstvåa även om det innebär att jag inte kan slå ut väggar hursomhelst. Men det är bra att ha drömmar tror jag!






















Hemnet är förresten en underskattad plats att finna finfin inredningsinspiration på. Helt gratis dessutom. Hemnet slår alla inredningstidningar. Mycket fult finns såklart men ibland får man en glimt in i helt fantastiska hem. Folk som med fingertoppskänsla inrett sina hem eller vågat hålla en speciell stil rakt igenom. Som de här fantastiska rummen. Känns det inte precis som att stiga in i en vacker salong från tidigt 1900-tal? Färgerna och möblerna, allt känns som om det har stått där sedan huset byggdes. Jag skulle nog inte vilja ha det så här i mitt hem men det är coolt att konsekvent köra på en så tydlig och speciell stil. Lägg märke till hur tavlan i hörnet hänger t.ex. Man förväntar sig nästan att Selma ska dyka upp och slå sig ned med en god bok på divanen.