Sommarsill

Detta är en given rätt på familjens midsommarbord men funkar lika bra som sommarlunch serverad med färskpotatis och en grönsallad.Godast blir sillen om den får stå och dra ett dygn eller två så gör den med fördel någon dag innan du tänker äta den. ta den feta sortens crème fraiche så blir konsistensen bäst.
2 stora gula lökar
2 gröna äpplen
2 dl crème fraiche
2 dl gräddfil
3 burkar matjessill
dill

Hacka äpple och lök fint. Blanda sedan detta med gräddfil och crème fraiche. Slå av matjessillsspadet och blanda försiktigt ned sillen i blandningen. Tillsätt finhackad dill. Låt stå och dra. Servera med färskpotatis kokt med dill.

Ett restaurangbesök i Krakow

Aktiviteten har varit låg här på bloggen. Detta beror delvis på att jag varit på semester, i Krakow, närmare bestämt och det var jättehärligt. Därefter var det midsommar och den firades med svärföräldrarna på landet så det har inte varit så mycket matlagning för min del. Men desto mera ätande. Att äta ute var riktigt billigt i Polen och av en händelse sprang sambon och jag på denna pärla till restaurang när vi utmattade av hunger och promenad följde första bästa skylt som annonserad "restaurajca". Det ska erkännas att jag tjurade en del till att börja med för huset på vilken skylten hägnde såg allt annat än trevligt ut men med en svältande sambo går det inte att diskutera och det är jag glad för nu. När vi väl svängt av i skyltens riktning uppenbarade sig ett solgult stenhus ovanför vilkets entré det hängde en annan betydligt vackrare skylt med handmålade,snirkliga vindruvsklasar och vi gick in. Servitrisen (som tillskillnad från de flesta andra vi stött på i staden talade bra engelska) frågade om vi ville sitta ute eller inne, ute sa vi utan tvekan för det var varmt och soligt och vi visades ut till en altan kantad av blommande pelargoner och cederträd. I bakgrunden spelades Edith Piaf och i trädgården porlade en liten fontän stilla. Livet blir sällan bättre än så här tänkte jag och beställde lunchmenyn. Som förrätt fick vi "Italian cream", en välkryddad och krämig grönsaksoppa med vad jag skulle vilja beskriva som mini petit chouxer istället för krutonger. Därefter serverades-till vår överraskning- en variant på den svenska klassikern dillkött. Men detta var det bästa dillkött jag någonsin smakat för köttet som serverades i stora skivor var så mört att det smälte i munnen. Såsen hade man sparsamt ringlat över köttet och rätten hade dessutom dekorerats med små drivor av sallad och tomat som smaksatts med en gudomlig vinegrätt. Till detta serverades lättstekt färkspotatis. Till efterrätt tog vi på servitrisens inrådan en tiramisú( vilket förövrigt verkade vara trendefterrätten nummer ett i staden) och inte heller denna gick av för hackor. Den hade en fin konsistens och likören gav precis den rätta brytningen till det söta. Kort sagt det var det bästa restaurangbesök jag haft på länge.

Knaprig blomkålssallad

Inspirationen till mitt senaste favorittillbehör kommer lite otippat från ett skolkök. Skolmaten var inte så mycket att hurra för på skolan där jag gjorde min praktik men dras sallader var gudomligt goda. Därför försökte jag mig själv på att göra en variant på deras kanpriga blomkålssallad och resultatet blev inte alls dumt. Desutom är den lätt att göra. För en sallad som räcker som tillbehör till 2-3 personer behövs:
½ (ganska stort) blomkålshuvud
½ purjolök
persilja, jag användefrusen färsk, hackad är förstås bäst
olivolja
vitvinsvinäger
salt
peppar

Börja med att dela blomkålshuvudet i små buketter. Strimla purjon fint. hacka persiljan om du använder färsk sådan. Blanda därefter en dressing av olja, vinäger och krydda denna med salt och peppar. Jag tycker att det blir godast om vinägern inte är alltför dominerande utan bara anas så att man verkligen känner smaken av blomkålen.Det behövs inga mängder dressing, den ska bara binda ihop salladen. Blanda sedan alltsammans med persiljan. Servera till- tja nästan vad som helst!

PS. Blomkålssalladen skymtas uppe i hörnet intill kycklingen.