Midsommar

Sommarledigheten har inletts och den påbörjades rätt intensivt med en tur ned till föräldrahemmet för midsommarfirande med familj och släkt i olika konstellationer. Först åkte vi med med mamma, pappa, två av mina systrar och mina kusiner och hennes familj på deras traditionsenliga tripp till Spiken, ett fiskeläge ute på Kållandsö, nära Lidköping, för att äta rökt vänerlax till midsommarlunch. Därefter åkte vi hem till mina föräldrars trädgård och åt tårta. En galet smarrig sak med rabarber/vaniljfyllning och jordgubbsfromage på toppen.

På kvällen, när mina föräldrar rest till annat firande, stannade jag och 3 av mina 4 systrar hemma på gården och firade midsommar. Det var svinkallt men vi envisades ändå med att vara ute och band kransar, precis som när vi var små. Mamma har alltid gjort kransar med prästkragar, blåklint och rödklöver åt oss så det gjorde jag med. Lillasyster var lite mer crazy ( i alla fall retade vi henne lite för det) och band i rödfibbla, en för oss ny växt som hon hittat i ett dike. Männen i sällskapet bistod med goda råd och med att tända grillen ända tills syrrans pojkvän kom på att man inte kan fira midsommar utan midsommarstång och satte igång att bygga en. Det kan vara den fulaste midsommarstång jag har sett men charmig ändå. Sen var det visserligen ingen som dansade kring den men den stod där och prydde gräsmattan i alla fall.

Ful stång och snygg syrra

Systerdottern tar sikte

Vi trotsade kylan ett bra tag, spelade kubb, sköt prick med luftgevär och vinkade till rälsbussen som åker förbi med jämna mellanrum. Precis som vi vinkade när vi var små och fick vi det vi väntade på då, som nu, ett tut tillbaka. Det var väl det roligaste den där stackars föraren fick den kvällen misstänker jag, körande ett öde tåg i midsommarnatten.

Runt elva gav vi upp. Det gick inte att sitta ute längre. Knotten bet, det blev ännu kallare och regnet hängde på lur i molnen. Vi städade raskt av och gick in för att prata och mugga chips vid köksbordet istället och spelade ett parti förvirrat TP. Förvirringen bestod nog till viss del i alkoholintagets verkan men också i att lillasyster glatt ut tårtbitarna för alla rätta svar, även för halvdanna sådana eftersom hon tycker att TP är ett alldeles för långdraget spel.

Allt som allt var det en trevlig kväll och vi kröp i säng - alltför tidigt enligt far- som förfriskad kom hem från sin fest och predikade att ingen ordentlig midsommar bör avslutas innan man vakat in soluppgången (precis som att man kunde se den i regnet). Vi struntade i det och kröp i säng med doften av en torkande blomsterkrans i näsan.

The Little Paris Kitchen

Här i Tjockholm öser regnet ner och har gjort så under ett antal timmar nu. Vad göra? Man flyr in i bloggarnas drömska värld fyllda bilder på soliga sommardagar, läckra restauranger och snygga kläder och mitt i detta surfande hittar man ibland en ny favorit som den här.

"The Little Paris Kitchen" är ett för mig nytt matlagningsprogram som sänts på BBC under våren. Programledaren, Rachel Khoo, är en brittisk tjej med bakgrund inom PR och modebranschen som flyttade till Paris, tog en konditorkurs på Le Cordon Bleu innan hon blev anlitad av BBC för detta program.

Som ni hör på namnet är detta ett program klippt och skuret för mig. Rachel kockar fransk mat i sitt pyttelilla kök i Paris. I det lilla med marockanskt kakel prydda köket finns det inte plats för en massa matlagningsmaskiner och tillkrånglade haute cuisine mat utan recepten är hands on, lättlagade och allt ser galet gott ut. Dessutom ger kockens snygga outfits programmet ytterligare en anledning till att titta och inspireras! J'adore!

PS. Upptäckte just under lite surfande på Khoos blogg att hon varit i Stockholm nyss. Det var väl ett sammanträffande?

Det vackra i det enkla

Ibland är det enkla det allra vackraste. Som ett par kvistar midsommarblomster och ett humleblom i en ursköljd olivburk.

Nostalgi

Det här är kanske den vackraste tiden i Sverige. När jag blickar ut över åkern på torpet och ängsblommorna som prunkar bland det lite vildvuxna gräset och ser pionen knoppas genomborras hjärtat av ett stillsamt lyckorus.

Jag tänker på skolavslutningarna i kyrkan som doftade av vildblomsbuketter och hur vi i nian fick gå genom en blomsterbåge fram till koret och ta i hand med rektorn som delade ut slutbetygen. Jag tänker också på barndomens midsomrar hemma på landet när vi fick plocka blommor och mamma gjorde midsommarkransar, samma blommor varje år: blåklint, prästkragar och rödklöver på björkrisstomme och jag tänker på hur vi klädde midsommarstången och hur det dukades upp till långbord och dans på logen.

Det känns som om det är hundra år sedan när jag tänker på hur det är nu, när kyrkan har blivit en omöjlig plats att ha avslutningar i och blombuketter med stark doft är bannlysta på grund av allergi och midsommaren stillsamt firats med lite grillning på torpet men jag är väldigt tacksam att jag och mina syskon fick uppleva så många Barnen-i-Bullerbyn midsomrar och jag är faktiskt lite sugen på att dra ihop en sån där "riktig" midsommarfest igen.

 

Detta är kanske en dum fråga men...

hur gör ni med bildutrymme? Jag gillar det här med att blogga när jag har tid men den tekniska delen av det tynger mig faktiskt lite. Till exempel har jag just förbrukat mitt utrymme för att spara bilder. Hur gör ni andra därute? Har ni något tips -helst billigt eller nästan gratis för hur man skaffar sig mer? Jag får väl sätta mig ner och läsa igenom vad jag borde göra nu men det är ju så tråååkigt. Men ännu tråkigare är ju förstås en blogg utan bilder.

Lata på landet

Under förra helgens värmebölja åkte vi ut på landet och det är ju inte klokt hur fort allting går när värmen kommer! Rapsfälten som veckan innan var gröna och knoppiga blommade för fullt, liksom äppelträdet. Jag är väldigt tacksam för att vi har möjligheten att nyttja svärföräldrarnas sommarhus under fina sommardagar. Visst är det något särskilt med att komma ut i lantluften och andas in doften av syrén och nyklippt gräs? Eller så är det mina bonnagener som slår igenom.

Mat kort och gott

Söder i mitt hjärta

Under en ganska lång period av mitt Stockholmsliv bodde vi på Södermalm, inklämda i en andrahandslägenhet i söderläge där stekande sol låg på fönstret som löpte utmed ena långsidan av den 30 kvadratmeter stora lägenheten. Så här i efterhand kan jag bli inte så lite nostalgisk när jag tänker på den tiden men jag minns också att jag var heligt trött på att bo i en lägenhet där jag inte kunde ha mitt eget namn på dörren och där man varje sommar kände sig som en fisk i ett akvarium som någon dränerat på vatten.



Den gamla lägenheten hade sina brister men Söder kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta. Nuförtiden när man springer i sitt ekorrhjul, från en förort till en annan är jag sällan i stan men på sommaren längtar jag efter att ströva längs Söders höjder och blicka ut över stan och vattnet som omger den. Lika mycket som jag hatar trängseln, stressen och statusjakten i Stockholm älskar jag att promenera i stan och ömsom glädjas och ömsom våndas över hur den förändras.

För några veckor sedan hade jag en kompis från Göteborg på besök som även hon har en gammal historia med Södermalm så vi åkte dit tillsammans för att återbesöka kaféerna där vi brukade hänga och njuta av majsolen.

Vi åt frukost på ett svunnet favorithak men blev rätt besvikna när gröten som serverades var microvärmd, ostmackan numer bestod i en fluffbrödsfralla med hushållsost och en (!) tunn gurkskiva på.  Nästa dag gick vi därför istället till ett för oss okänt ställe som kompisen hittat via internettips och det var det bästa vi kunde ha gjort! Jag skulle lätt kunna äta frukost där varje dag! För 75 pix fick man en rejäl surdegsfralla med riklig fyllning, en kanna kaffe, smoothie eller apelsinjuice och en burk underbar ekologisk vaniljyoghurt. Efter den frullen var vi väl rustade för en fin promenad upp till Fjällgatan där vi njöt av glass och utsikten över vår huvudstad.

Köttfärssås gjord på isterband

Ja du läste rätt. Precis så var det. Här kör vi på cross over kitchen! Vi hade nämligen isterband över från en tidigare middag och de låg där, stekta och övergivna och då fick jag en idé. I Italien lagar man ju köttfärssås av rå salsiccia så man borde ju kunna använda isterbandens inkråm för att göra köttfärssås också tänkte jag och så gjorde jag det. Med fullvetskap om att det kunde gå helt åt helvete.  Jag gjorde annars som jag vanligtvis gör när jag gör  en vanlig köttfärssås men slängde även i skvätten (ganska rejäl) vitt vin som var kvar sedan helgen, massvis med vitlök och toppade med färsk basilika. Det blev faktiskt jättegott! Men det berodde kanske på att våra isterband inte var så hårt rökta. Det är kul i alla fall när experiment faller väl ut.

Sovrumsmakeovern

Ja den där titeln högg ju lite i själen i engelskläraren på mig men "sovrums make over" ser ut som särskriv ing och skaver ju ännu mer. Vi har gjort om i sovrummet helt enkelt. För ett rätt bra tag sedan faktiskt (i mitten av maj eller så?).  Jag var lite less på Anna O- överkastet som prytt vår sovrumsvägg sedan vi flyttade in och behövde förnyelse. Jag passade också på att rensa ur min garderob. Tre stora plastkassar blev det som fick åka vidare till Erikshjälpen så nu kan man ju inte handla där på ett tag. Det vore ju illa om man köpte tillbaks sin gamla skit menar jag...

Istället för rosa blev det blått. Rätt otippat egentligen
för att vara mig men jag har å andra sidan varit inne på blått redan förra sommaren men liksom inte fått arslet ur vagnen. Nu blev det dock nya gardiner från Indiska, nya påslakan från Åhléns och en blå, mönstrad duk, också från Indiska, bakom huvudgärden.

'